Hönshirs anses vara en gammal kulturföljeslagare i delar av Skåne, Blekinge och Halland, där den förekommer som åkerogräs. Den är dock troligen sentida i Småland: det finns inga riktigt gamla fynd och inga noteringar från åkrar före 1988. I Småland förekommer arten huvudsakligen i två biotoper, i trädgårdsland och på soptippar. Soptippsfynden är av sent datum och ganska jämnt fördelade över landskapet, medan fynd i trädgårdar har gjorts sedan början av 1900-talet och framför allt i Kalmar län. Några få uppgifter från hamnar och andra omlastningsplatser (Växjö Bergunda, Kalmar Kalmar, Oskarshamn Oskarshamn) finns även. Enskilda förekomster är nog ofta tillfälliga, men i Kalmar Åby Björnö (4G8h 3802) har hönshirs vuxit från 1910-talet (´ogräs i trädgård och växthus sedan mer än 50 år´ enligt notering på etiketten till ett exemplar insamlat 1967; H. G. Bruun i UME) fram till 1989, då ett par ex sågs i den igenväxta trädgården (SD, belägg i OHN). Under 2000-talet har hönshirs ofta visat sig vid nyanläggningar i Kalmar Kalmar; den sprids uppenbarligen med fyllnadsjord.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 48 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Sällsynt. Det relativt stora antalet aktuella uppgifter indikerar säkert en ökning. – Inkommen i sen tid; bofast åtminstone i Kalmar län.
Lokaler
Uppgifter före 1980.
Jönköping Jönköping 1896 (I. Swalander i LD och S); Östra Kyrkogården, skräpmark, 1930 (B. Hedvall i LD).
Kalmar Kalmar 1884 (O. Sellgren i OHN), 1924 (A. S. Trolander i LD), 1925 (A. Andersson i OHN under namnet Setaria italica, ombestämning ThK 2001); Barlastholmen 1925 (A. J. Snell i OHN), 1931 (B. Hedvall i LD), Barlastholmen, utanför oljefabriken, 1932 (Snell 1943); Fredriksskans 1924 (A. J. Snell i OHN); Tjärhovet 1930 (A. J. Snell i LD och OHN), 1932 (Snell 1943), Tjärhovet, utfyllnad, 1936 (H. G. Bruun i UME). Åby Björnö, ogräs i trädgård och växthus sedan mer än 50 år, 1967 (H. G. Bruun i UME under namnet Setaria viridis, ombestämning Å. Lundqvist), ogräs i trädgården, 1969 (H. G. Bruun i UME), 1972 (H. G. Bruun i UME under namnet Panicum ischaemum, ombestämning Å. Lundqvist), 1974 (H. G. Bruun i LD).
Nässjö Barkeryd 1881 (G. V. Montelin i LD).
Oskarshamn Oskarshamn hamnen 1899 (L. Cederkvist i OHN, Cederkvist enligt Sterner ms 1); Fallebo 1905 (O. Köhler i S), 1908 (G. Linderoth i OHN), 1916 (O. Köhler i GB LD och UPS; i trädgård enligt Köhler ms 1917).
Sävsjö Vrigstad se primäruppgifter.
Västervik Västervikstrakten, tämligen sällsynt (Lundin 1933).
Växjö Bergunda se primäruppgifter. Växjö Norra Esplanaden, trädgårdsland, 1934 (A. S. Trolander i LD och UPS).
Oriktig uppgift.
Enligt Sylvén (1957) noterad av Linné från Älmhult Stenbrohult, men originaluppgiften (Linné 1741 under namnet Panicum spiculis spicatis scabritie adhærentibus) gäller grön kavelhirs Setaria viridis.
