knipparv
Cerastium glomeratum
Knipparv växer på frisk till fuktig, mer eller mindre öppen jord, helst lätt beskuggad av lövträd. Den påträffas oftast på mark- och skogsvägar, särskilt i mittremsan, vid gårdsinfarter och på gårdsplaner samt på fästigar och vid vattenhål i betesmark. Dessutom kan man finna den i grusgropar och på utfyllnader. Sedan mitten av 1900-talet är den ett vanligt ogräs i handelsträdgårdar och har därifrån spritt sig till köksland och prydnadsträdgårdar. Ibland uppträder den i nysådda gräsmattor.
Knipparv förbigås lätt men skiljer sig tydligt från hönsarv C. fontanum ssp. vulgare genom sina korta, breda blad och korta blomskaft. Till skillnad från vårarv C. semidecandrum är den ingen vårväxt; den börjar blomma senare och fortsätter till långt in på hösten.
Funnen i 528 rutor; tidigare uppgifter från 93 rutor. Ganska vanlig på höglandet och i sydöstra Småland, i resten av landskapet ganska sällsynt; dock troligen något förbisedd. – Bofast och sannolikt gammal kulturföljeslagare.
Knipparv förbigås lätt men skiljer sig tydligt från hönsarv C. fontanum ssp. vulgare genom sina korta, breda blad och korta blomskaft. Till skillnad från vårarv C. semidecandrum är den ingen vårväxt; den börjar blomma senare och fortsätter till långt in på hösten.
Funnen i 528 rutor; tidigare uppgifter från 93 rutor. Ganska vanlig på höglandet och i sydöstra Småland, i resten av landskapet ganska sällsynt; dock troligen något förbisedd. – Bofast och sannolikt gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
De tidigaste uppgifterna gavs under namnet C. viscosum, men 1700-talsuppgifter under detta namn (Wåhlin 1769, Ljungh ms, Liljeblad 1798) avser sannolikt former av hönsarv C. fontanum ssp. vulgare. Däremot är uppgiften Hylte Femsjö Yaberg ´på våta ställen, r.´ (E. Fries ms 1810) troligen korrekt; det finns ett belägg i UPS från Duvhult i samma socken, samlat av Elias Fries 1817. – Med förbigående av att Liljeblad (1798) upptog namnet hönstarmar under knipparv (det avser rimligen hönsarv) ger den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26) den första litteraturuppgiften.
