spikblad
Hydrocotyle vulgaris
Spikblad är en sydvästlig art, vars nordgräns löper genom Småland. Den växer på våt eller fuktig, oftast näringsfattig mark – grus, sand (gärna med slaminblandning), torv eller klipphällar. Arten är konkurrenskänslig och finns särskilt där vegetationen är lite glesare. Vanligast är den vid sjöar och vattendrag, men den uppträder även i fuktstråk i betesmarker, vid dammar, på myrodlingar och i dikeskanter. Mera sällan uppträder den på gungflyn. Vid havet förekommer den regelbundet på relativt skyddade stränder, särskilt vid sötvattensutflöden.
Funnen i 666 rutor; tidigare uppgifter från 279 rutor. Vanlig i södra och sydöstra Småland, avtagande mot väster och nordväst, mycket sällsynt i landskapets norra tredjedel. – Ursprunglig.
Funnen i 666 rutor; tidigare uppgifter från 279 rutor. Vanlig i södra och sydöstra Småland, avtagande mot väster och nordväst, mycket sällsynt i landskapets norra tredjedel. – Ursprunglig.
Första fynd
Först omnämnd från Småland i ett manuskript, författat av Linné 1727 och publicerat av Gertz (1926): ´Cymbalaria är dett aquaticus umbilicus, som wäxte mycket hemma.´ ´Hemma´ är givetvis Älmhult Stenbrohult, och spikbladet är fortfarande vanligt på Möckelns stränder i Stenbrohult (Nilsson & Nilsson 2004); aquaticus umbilicus = vattenlevande navelört (navelört Umbilicus är ett släkte fetbladsväxter, vars blad liksom spikbladets är sköldlika). – Arten publicerades från Småland av Linné (1741b under frasnamnet Hydrocotyle foliis peltatis orbiculatis undique emarginatis) men utan närmare lokaluppgift.
Lokaler
Nordgränslokaler och utposter. Aneby Haurida Nynäs (7E4e 2135), betad sjöstrand, 1990 (TF). Lommaryd Degla säteri 1814 (Munthe ms 1814). Gislaved Norra Hestra Björkö i Vikaresjön (A. Hässler enligt Hård ms 1924); Nissan nedanför Vik, N om järnvägsbron, 1926 (A. Hässler i S). Öreryd Ettö naturreservat 1974 (Fransén 1977c). Gnosjö Källeryd Algustorpasjön (6D3d) 1989 (Jaldemark m.fl. 1990g, i); Algustorpsjön på Storön (A. Hässler enligt Hård ms 1924); Bäckshultssjön 1975 (I. Christoffersson 1978); 1 km SO Lilla mossen (6D2d 2410), flack åstrand, 1984 (LtS NT); Södra Gussjö (6D2d) 1989 (Jaldemark m.fl. 1990g, i). Åsenhöga Marieholmssjön (Hård ms 1924). Jönköping 1868 (J. A. Franzén i PerBrahe). Sävsjö Vrigstad ´gräsbeväxta, om vintern öfversvämmade stränder vid ån och i nära förbindelse med denna stående sjöar ´ (Wetter ms 1894), Vrigstadsån 1935, 1936 (A. Lindegrén i UPS resp. LD), Vrigstadsån (6E2e 0201), åkant, ca 1990 (EP ThK SG DgE). Vaggeryd Svenarum Hokaåns – Häråns dalgång 1975 (Staffan Johnsson 1978); Hubbestad (Hård ms 1924); 150 m VSV Lilla Sjöbo (6E2b 2438), strand, 1990 (LP). Åker (Hesslén enligt Forsander ms 1820). Vetlanda Alseda (Scheutz 1857); Huskvarn (Forsander ms 1820). Bäckseda Hargen (Forsander ms 1820). Näsby 1903 (O. Blohm i LD); Flishult 1875 (E. Borell i S). Nävelsjö Karlstorp (6E4j 0713), granskog, 1984 (AfS). Vetlanda 1904 (G. Johnson i LD). Vimmerby Frödinge Blomsterhult 700 m OSO till O den södra gården (6G9d 0213) 1980-talet (BD); 1850 m SO Märholmen (6G8d 1439), sjöstrand, ca 1980 (BD BtE); Yxern mellan Förö och Tillingö samt i Flyviken, båda 1971 (Danielsson ms), Yxerns stränder (6G9d) (Danielsson 1979). Pelarne Stångån 50 m O Branttorpet (6F7j 4915), åstrand, 1990 (SM). Vimmerby (G. Lindblom enligt Hård ms 1924); Stångåns strand 1300 m V Hansehult (6F8j 0116), 1990 (SM); Åbro, dike, 1853–54 (A. A. W. Lund ms 1854). Västervik Hallingeberg Svinnaren vid Boda och östligaste viken (7G2g) (Kasselstrand 1980). Hjorted Försjöns V-spets (6G9f 2111), strand, 1987 (MW); Nykvarn, östra gården (6G8e 2412), snabbt rinnande å, 1983 (ThK); 600 m O Nynäs (6G9e 1427), strand, 1987 (MW). Loftahammar 600 m N Norra Malmö gård (7H2a 0726), alskog vid brackvatten, 1989 (RK); Stora och Mellersta Kållhammarna (7H1b) (R. Karlsson 1995b); Sladö 1847 (A. F. Holmgren ms 1847); NV-sidan av Torrö (7H2b 0206), grund göl, nära brackvatten, 1987 (RK); Torrö vid bebyggelse (7H1b 4806) 1994 (RK). Törnsfall 1886 (P. Segerstedt i S UPS och Vvik, A. Wiberg i LD); 100 m O Hällen (7G2h 2406), sjöstrand, 1980 (BD); Svinnaren 650 m NO Lockfall (7G2g 1546), strand, 1979 (StK). Västervik 50 m N Ekdalen (7G1j 2036), lövbryn/strandäng vid brackvatten, 1980 (BD); Ekvik (Almquist 1929b); Gränsö kanal 1899 (H. E. Johansson i S); Kålgårdsviken 1948 (Stenar ms); Lillskogen (H. Svensson [=Stenar] enligt Hård ms 1924); Maren 1888 (C. Pleijel i S), S-sidan, 1951 (Stenar ms), O-sidan (7G1j 2-0-) 1982 (BD); Maren, Källarholmen (Stenar ms) = Källarholmens SO-strand 1973 (Danielsson ms); halvön i Maren (7G1j 2207), strandskog, 1980 (BD RK); Segersgärde och Vålningebo (båda E. Almquist enligt Hård ms 1924).
