lungrot
Blitum bonus-henricus
Lungroten är starkt knuten till gammal bebyggelse, där den växer t.ex. vid ladugårdar, uthus och gödselstäder. Därifrån har den spritt sig till betesmarker och vägkanter. Troligen har den för länge sedan inplanterats och använts som köks- och medicinalväxt – men i den floristiska litteraturen från de senaste 250 åren har vi faktiskt inte funnit några belägg för att växten skulle ha varit använd eller ens utnyttjad i Småland. Linné (1755) nämnde däremot från andra landskap och områden att roten användes mot lungsjuka hos får, att man åt skotten som sparris och bladen i soppor (utomlands!), och att krossade blad läkte svullnader och sår. Den nämndes heller inte bland alla de växter som odlades vid hans barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732); ej heller skrev Fries, Forsander eller Scheutz någonting om växtens odling.
Funnen i 633 rutor; tidigare uppgifter från 154 rutor. Ganska vanlig i landskapets norra och östra delar (vanligast i sydöst), sällsynt i väster och i centrala Kronobergs län. – Gammal kulturföljeslagare.
Lungroten går tillbaka i många landskap, t.ex. i Halland (Georgson m.fl. 1997) och Södermanland (Rydberg & Wanntorp 2001), men någon klar minskning har inte noterats i Småland. Tvärtom är den återfunnen på flera lokaler även i de västliga delarna (se Värnamo Värnamo och Älmhult Göteryd nedan).
Funnen i 633 rutor; tidigare uppgifter från 154 rutor. Ganska vanlig i landskapets norra och östra delar (vanligast i sydöst), sällsynt i väster och i centrala Kronobergs län. – Gammal kulturföljeslagare.
Lungroten går tillbaka i många landskap, t.ex. i Halland (Georgson m.fl. 1997) och Södermanland (Rydberg & Wanntorp 2001), men någon klar minskning har inte noterats i Småland. Tvärtom är den återfunnen på flera lokaler även i de västliga delarna (se Värnamo Värnamo och Älmhult Göteryd nedan).
Första fynd
Först uppgiven av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping ´utmed gårdar och in ruderatis´.
Lokaler
Lokaler i väster. Gislaved Kållerstad 1889 (E. Wibeck i Finnved). Gnosjö Kulltorp Kallset (6D0f 2601), gödselstad, 1987 (NT). Hylte Femsjö (E. Fries ms 1810, E. Fries’ herbarium i UPS). Södra Unnaryd Möllekvarn (5D3d 2839), gårdsplan, 1988 (TJ); Rangalsnäs, mellersta gården (5D2b 4716), gårdsmiljö, 1988 (DgH JoK TM RfS). Jönköping Bottnaryd prästgården 1886 (P. Söderlund i S). Norra Unnaryd 75 m V Söttersbo (6D8g 1013), husgrund, 1987 (EF); 250 m SSO Åsen (6D6f 4233), vid ladugård, 1984 (LtS). Ljungby Annerstad Kanarp (4D8e 2642), gödselstad, 1978 (ThK). Berga 1400 m NO Kullen (5D2j 3026), invid ladugård, 1988 (RfS). Ljungby (Gadamer ms 1919). Nöttja Billekulla (4D6d 3346), bakom ladugård, 1981 (ThK). Odensjö Ånäs i S (5D0b 4848), vid ladugård, 1981 (ThK). Södra Ljunga Brogården, Hovagårds torp, Ivla (alla P. W. Strandmark & J. E. Strandmark ms 1870); Ljunget (4D8h 3008), vid stenfot till ladugård, 1984 (IC). Markaryd Hinneryd Skinnersböke (4D5b 3914), gårdstun nära gödselstad, 1980-talet (BM); Språxhult 500 m SO Lönsbygget (4D5a 2639), vid gård, 1990 (TH). Traryd Pontansbygd vid bro över Kringelbäck SV (4D3f 0826), betesmark, 1980-talet (BM). Vaggeryd Åker Gisslaköp (6D4h 1338), vid uthus, 1985 (LtS). Värnamo Kärda (Hård 1920). Forsheda Åreved (5D6g 3930), gammal ladugårdsgrund, 1983 (JS). Värnamo, vägkant, 1928 (G. Petersson i Finnved); apoteket (Hård 1920); Hindsekind (Hård 1920) = 150 m S Hindsekind (5D8j 4015), vägkant, 1981 (DE); Hörle (Hård 1920) = Hörle slott S om landsvägen (5D9i 4946), betesmark, 1989 (TJ); Mossle (Hård 1920); Åminne (I. Larsson enligt Hård 1920). Älmhult Göteryd Delary fabrik, riklig i vägkant 1936 (Andersen ms 1936), kanske = Delary ca 200 m VSV punkt 110,42 (4D4h 0212), igenvuxen trädgård vid förfallen ödevilla, 1981 (SK, belägg hos finnaren). Hallaryd 225 m SV Brötan, O om vägen (4D1g 3506), vid husgrund, 7 ex 1985 (TH). Älmhult 1922 (N. Johnsson i S).
