sibirisk björnloka
Heracleum sphondylium subsp. sibiricum
H. sibiricum
Sibirisk björnloka har en östlig totalutbredning och är den i nästan hela Sverige dominerande underarten. I Småland anträffas den oftast på kulturmark, där den gärna växer öppet och torrt, t.ex. vid gårdar samt på buskrika betesmarker, renar, vägkanter och banvallar. Underarten kan också förekomma i frisk eller fuktig ängslövskog, särskilt i gläntor och bryn samt längs bäckar.
Funnen i 853 rutor; tidigare uppgifter från 167 rutor. I större delen av landskapet ganska vanlig (i höglandets östra del vanlig), men ganska sällsynt i väster (i sydväst sällsynt). – Ursprunglig.
Sibirisk björnloka har en östlig totalutbredning och är den i nästan hela Sverige dominerande underarten. I Småland anträffas den oftast på kulturmark, där den gärna växer öppet och torrt, t.ex. vid gårdar samt på buskrika betesmarker, renar, vägkanter och banvallar. Underarten kan också förekomma i frisk eller fuktig ängslövskog, särskilt i gläntor och bryn samt längs bäckar.
Funnen i 853 rutor; tidigare uppgifter från 167 rutor. I större delen av landskapet ganska vanlig (i höglandets östra del vanlig), men ganska sällsynt i väster (i sydväst sällsynt). – Ursprunglig.
Första fynd
Första gången denna underart uttryckligen anges är hos C. J. Petersson (ms 1850), där den citerades från Tranås Linderås prästäng 1849–50. – Först publicerad från trakten av Kalmar Kalmar av Westerlund (1852b). I båda fallen användes namnet Heracleum sibiricum.
Variation
En form med helt smala, bandlika småblad är relativt vanlig.
Lokaler
Västliga lokaler. Gislaved Burseryd 250 m NO Förshult (6C0j 1132), sankmark, banvall, väg, 1986–87 (LtS LeS); Åsberg 1876, 1902 (K. A. T. Seth i UPS) = (5C8j 4817), igenväxande tomtmark, 1988 (KJ TJ BlG). Norra Hestra Perstorp (6D3c 3421), vägkant, 1987 (SK ABC LEP). Våthult Gräfthult 1866 (H. Sandberg i LD). Gnosjö Gnosjö Häreryd (6D1e 1229), torr grusmark, 1983 (LtS). Källeryd S om Nissafors pappersindustri (6D3d 2242), banvall, 1984 (LEP). Hylte Femsjö (Hård 1924). Färgaryd Hyltebruk centrum (5C4i 2-4-) 1985 (NN). Långaryd Hälghult 150 m SV landsvägs/järnvägskorsningen (5C5i 4842), banvall, 1988 (LP); Landeryd 1910 (Gadamer ms 1919); Ryaholm, västra vägkanten (5D5a 4-1-), vägkant, 1989 (EbW ThK). Södra Unnaryd Rotabo, södra gårdarna (5D3b 3044), kulturmark, 1988–89 (LtS LP SÅ EtN). Ljungby Annerstad Jungfrugården (4D8e 3443), gödselstad, riklig 1981 (ThK). Odensjö Odensjö (5D1d 1011), gårdar, vägkanter, 1980-talet (NN). Markaryd Markaryd 1150 m OSO till O kyrkan (4D2c 2134), ogräs i trädgårdsmästeri, 1981 (TH). Traryd 300 m N Axhult f.d. station (4D3d 1537), skräpmark vid gammalt brofäste, 1983 (TH). Älmhult Älmhult Froafälle 50 m N Ringvägsviadukten (4D3j 3518), grusig sluttning, ca 1983 (JEH); Slätthult 50 m S viadukten (4D3j 2118), sandig järnvägsbank, 1985–86 (JEH).
Felaktig uppgift. Gnosjö Källeryd tillfällig (Hässler 1931); belägget från Nissafors såg 1926 (i LD) är en intermediär mellan sibirisk och vit björnloka (bsetämning L. Fröberg).
Felaktig uppgift. Gnosjö Källeryd tillfällig (Hässler 1931); belägget från Nissafors såg 1926 (i LD) är en intermediär mellan sibirisk och vit björnloka (bsetämning L. Fröberg).
