kvastfibbla
Pilosella cymosa subsp. cymosa
Mer information om arten
Hieracium cymosum, H. grupp Stiptolepidea, Pilosella cymosa
Kvastfibbla växer på torr, solöppen mark men är relativt oberoende av närings- och basstatus. Oftast förekommer den i starkt störda miljöer, som vägskärningar, markvägar, grustag och diverse igenväxande kulturgräsmark, men den kan även ses på hällmark, i hävdad betesmark och sydvända skogsbryn.
Funnen i 771 rutor; tidigare uppgifter från 163 rutor. Vanlig till mycket vanlig i östra delen; västerut allt ovanligare, sällsynt längst i väster.

Första fynd

Tidigast noterad från trakten av Jönköping ´uti ängar och mark´ (Wåhlin 1769 under namnet Hieracium Dubium).

Variation

Kvastfibblan varierar starkt vad gäller förekomst av utlöpare samt i hårighet och blomställningens förgrening. Tidigare betraktades kvastfibblor som en artgrupp omfattande ett stort antal arter, av vilka ca 40 uppgivits från Småland. Dessa arter är emellertid varken konstanta eller välavgränsade och uppdelningen ter sig därför föga meningsfull. Däremot tycks det vara möjligt att urskilja två varieteter, styvhårig kvastfibbla var. cymosa och mjukhårig kvastfibbla var. pubescens. Den förra har långa, grova hår på blad och holkar, medan den senare har kort mjukludna blad och saknar nästan helt hår på holkarna. Båda förekommer i Småland men deras utbredning och frekvens är ännu okänd. Det verkar inte finnas någon skillnad i utbredning eller ekologi mellan dem; var. pubescens är möjligen något vanligare.

Lokaler

Västliga lokaler. Gislaved Norra Hestra 1 km O Vik (6D3d 3040), gammal trädgård, 1987 (LEP). Stengårdshult Rakalven, norra stranden (6D6h 3800), stenig mark, 1985 (LtS LP); 900 m OSO Tunnabo (6D6g 3743), vägkant, 1985 (LtS LP). Ås SV om Svanaholm (5D6e 0323), torr mark vid väg, 1988 (EtN). Gnosjö Kävsjö Bäckaryd (6D2g 0230) 1989 (LtS). Åsenhöga 400 m NNV Fållkärret (6D4h 2602), vägutfyllnad, 1987 (LtS). Jönköping Angerdshestra 200 m SV gårdsklungan i Fagerhult (7D0h 0832), torr vägren mellan åkrar, 2005 (LtS, belägg i S). Bottnaryd 300 m V Stora Älgås (7D0f 3946), vägkant, 1978 (EF). Ljungby Berga 575 m ONO till O Karlstorp (5D2g 0417), tipp för vägavfall, 1986 (IC). Hamneda Pettersdal 100 m NNV det västra huset (4D5f 3809), vägbank, 1980-talet (BM). Odensjö vägskälet NV Hultaviken (5D0d 4604), vägkant, 1983 (NN). Södra Ljunga Näs (Strandmark & Strandmark ms). Markaryd Markaryd 1922 (T. Brandt i LD). Traryd 300 m V Eneborg by (4D4f 1207), gammal soptipp, 1980-talet (BM); mellan Rishultsvägen och Hermelinsvägen (4D4e 1-2-), järnväg, 1980-talet (BM). Värnamo Kärda Berg (Hagstrand enligt Hård 1920, bestämning G. Samuelsson); alldeles V om Norra Berg (5D8g 4648), slåtteräng, 1988 (TJ, belägg i OHN, bestämning ThK). Älmhult Göteryd 1871 (Scheutz 1871). Hallaryd Björkhaga 300 m N till NNV punkt 144,3 (4D2h 4336), vägkant, 1985 (TH); 450 m SSO till S Älleböke gyl (4D2f 4343), grusig vägkant, 1991 (ThK). Stenbrohult Möckelsnäs 500 m SSV och 750 m SSV herrgården, 1970-talet (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004; bestämning T. Tyler); Taxås 1922 (N. Johnsson i GB och LD, i LD bestämning T. Tyler), 200 m SV och 150 m SSV gården 1970 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004; bestämning T. Tyler). Virestad Almås (4D3j 0-3-) 1917 (N. Johnsson i GB och LD, i LD bestämning T. Tyler). Älmhult 350 m S Möckelns station (4D4j 3033), vägkant, 1988 (SK).
karta