krikon
Prunus domestica subsp. insititia
Krikon odlas numera knappast men står ofta kvar i gårdskanter, på ödetorp och åkerrenar och kan bilda vidsträckta snår.
Se även artnivå, krikon/plommon Prunus domestica.
Första fynd
Först noterad av J. A. Gyllenhaal 1775 på Jönköping Visingsö (Gyllenhaal 1991). Först publicerad från Hylte Femsjö (E. Fries 1825–26) under namnet P. insititia.
Bygdenamn och bruk
sockerbär (Ekeberga, Hemmesjö); tjäritser (Hagby). Namnen hos Vide 1966.
Variation
En sort av krikon, känd särskilt från gränstrakterna mot Skåne, är terson. En seglivad missuppfattning, vidareförd ännu i Krok & Almquist (2001) och Rydberg & Wanntorp (2001) är att terson skulle vara en hybrid mellan krikon och slån P. spinosa. H. Weimarck (1942) visade övertygande att så inte var fallet.
Utbredning
Funnen i 474 rutor; tidigare uppgifter från 49 rutor. Ganska vanlig, på höglandet och i nordost dock ganska sällsynt. – Förvildad; bofast.
