ullört
Filago arvensis
Filago arvensis
Ullört växer på torr grus- eller sandjord med sparsam eller ingen växtlighet. Den är vanligast i grustag och slänter, på grusvägar och landsvägskanter samt spår- och industriområden. Dessutom kan den anträffas i åkerkanter, på gårdsplaner och på nötta ställen i betesbackar. Mycket sällan och troligen sekundärt uppträder den i mera naturlig omgivning på berghällar och klipphyllor.
Funnen i 817 rutor; tidigare uppgifter från 256 rutor. Vanlig i nordöstra hälften av Småland, mot söder och väster allt sällsyntare, saknas nästan helt i västra Småland. – Gammal kulturföljeslagare.
Ullört växer på torr grus- eller sandjord med sparsam eller ingen växtlighet. Den är vanligast i grustag och slänter, på grusvägar och landsvägskanter samt spår- och industriområden. Dessutom kan den anträffas i åkerkanter, på gårdsplaner och på nötta ställen i betesbackar. Mycket sällan och troligen sekundärt uppträder den i mera naturlig omgivning på berghällar och klipphyllor.
Funnen i 817 rutor; tidigare uppgifter från 256 rutor. Vanlig i nordöstra hälften av Småland, mot söder och väster allt sällsyntare, saknas nästan helt i västra Småland. – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Noterad av Wåhlin (1769) ´på torra backar´ i trakten av Jönköping.
Lokaler
Sydvästliga lokaler. Gislaved Sandvik Mjöhult 1866 (K. A. Th. Seth i UPS). Villstad 400 m VNV Solhäll (5D6a 4633), grustagsbotten, 1989 (ThK). Hylte Femsjö 1809 (E. Fries ms 1810b), 1819 (E. Fries’ herbarium i UPS); Bökeberg (E. Fries ms 1810a, ms 1811b); Fällan 1810 (E. Fries ms 1810c, ms 1811b); Hallaböke (E. Fries ms 1810a, ms 1811b); Saraböke 1810 (E. Fries ms 1810c). Ljungby Angelstad Bolmens station (Lengquist ms 1913). Berga Lagan strax NO stationen (5D2h 1244), skräpmark, 1983 (SS BrS); Åby SSV nära f.d. textilindustrin (5D2i 0203), grusplan, 1990 (SS BrS, belägg i LD); Össlöv, Tallåsens grusgrop (5D1h 0428) 2002 (KW). Ljungby 1918 (S. Nilsson i GB), 1934 (A. E. Gorton i LD); 300 m SSO Ljungby kyrka (5D0h 2109), banvall, 1980-talet (IC). Södra Ljunga (Strandmark & Strandmark ms 1870). Markaryd Markaryd Rydaholm (4D2d 3713), trädesåker, 1978 (TH). Värnamo Forsheda sandhed 1810 (E. Fries ms 1810b). Kärda Vallerstad (5D7h 3032), vägkant, 1987 (LP). Voxtorp 200 m S Stora Rona (5D6j 2720), hage, 1982 (EvA). Värnamo 1918 (B. Nilsson i S), 1922 (K. Robert i Vvik); 300 m SV Bönsved (5D8j 2010), schaktmassetipp, 1981 (DE). Älmhult Pjätteryd 500 m NO Jonsboda (4D4i 4539), avfallsplats, 1989 (TH). Älmhult 250 m ONO Ormakulla (4D3j 4415), grusmark på industriområde, 1985 (JEH).
Oriktig uppgift. Ljungby Annerstad Annerstads kyrka och hembygdsgård (I. Christoffersson 1979c); uppgiften kommer från A. Juhlin, men den ´ullört´ som denne visade ThK 1978 var skogsnoppa Gnaphalium sylvaticum!
Oriktig uppgift. Ljungby Annerstad Annerstads kyrka och hembygdsgård (I. Christoffersson 1979c); uppgiften kommer från A. Juhlin, men den ´ullört´ som denne visade ThK 1978 var skogsnoppa Gnaphalium sylvaticum!
