Skogsstarr växer på fuktig, näringsrik mulljord i lundartade skogar, främst i lövskog men någon gång även i granskog. Lokalerna finns i regel i sluttningar, branter eller bäckraviner; vanliga följearter är hassel Corylus avellana och blåsippa Hepatica nobilis. Arten är i viss mån störningsgynnad och slår gärna till t.ex. i vägkanter och körspår. Den är egentligen beteskänslig men kan ändå någon gång ses i ogödslad betesmark.
Även de isolerade småländska lokalerna är till stor del spontana, men till Markaryd och Västervik Västervik Lucerna har skogsstarr kommit in med transporter, i senare fallet med baltiskt timmer. Till parken i Kalmar Åby Björnö har arten kommit före 1870 med gräsfrö, troligen från Tyskland (Hylander 1943).
Första fynd
Variation
Utbredning
Funnen i 47 rutor; tidigare uppgifter från 29 rutor. Vanlig i branterna och ravinerna kring Vättern, i övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler utanför Jönköpings kommun.
Aneby Frinnaryd 600 m VNV Pinsmålen (7E3i 4922), gran-hasselslänt, 1989 (GW, !ThK); 800 m VSV Pinsmålen (7E3i 4620), nyplanterad, risig slänt, 1987 (GW BjW, !ThK). Lommaryd Noåns dalgång 1976 (Leif Andersson ms 1976); Skareda se primäruppgifter.
Eksjö Eksjö 1892 (E. Flodmark i S), 1895 (G. Ekdahl i S); 450 m SSO Skyttlingebäck (7F0a 3017), dike i sluttning, 1982 (AK, belägg i OHN; JC, belägg hos finnaren); 500 m S Skyttlingebäck (7F0a 3015), sluttande, översilad alslyskog, 1982 (BOK); 200 m SSO Rosan (6E8i 0230), blandskog, 1984 (AH). Höreda Bränna (F. H. Ander enligt Hård ms 1924); Hackareviken 1977 (Fransén 1987); Kulla 200 m NO om den norra gården (6E7i 2928), lövlund invid f.d. väg, 1983 (JW, belägg i LD); Smedstorp (O. N. Samsjö enligt Scheutz 1871), 1886 (P. Romare i LD) = 300 m S om gården (6E7i 4629), kärr invid äldre askbestånd, 1988 (JW PeW); Sundstorp 1881 (H. Broman i UPS).
Högsby Långemåla Böta kvarn (5G4e 3003), vägkant i bokskog, ca 1990 (JC).
Kalmar Halltorp Värnanäs (Hebert 1884), Värnanäs hamn söderut, ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1) = söderut till Gloen och Millenäs (4G2e 2-1-) 1980 (BtL ABC). Kalmar (Westerlund 1852), 1928 (U. Danielson i OHN). Åby Björnö, spridd på litet område i parken 1935, 1936, 1955, 1968 (H. G. Bruun i UPS resp. UME) = 200 m SSV Björnö (4G8h 3703), nedlagd park med höga träd, 5–6 hobbar, 1990 (SD, belägg i OHN), 1996–97 (Setterby 1997).
Markaryd Markaryd 300 m SSV till S Timsfors station (4D2c 3847), intill banvall, 1981 (TH, belägg hos finnaren, !ThK).
Torsås Söderåkra 950 m VNV Ekskogen (4G1d 3049), fuktig lövskogssluttning, riklig särskilt i körspår, 1983 (ThK GW). Torsås 1868 (P. Petersson i OHN) = Ilingetorp (P. Petersson enligt Ekstrand 1866).
Tranås Adelöv 1200 m SSO Stranden (7E6g 0046), frisk lövskogsslänt, 1991 (JJ); Svenstorp (7E5h 1509), betesmark 2004 (MgE); 700 m ONO Valsjö (7E5g 4847), hasselslänt, 1986 (KR); 500 m S Äpplehult (7E7h 1504), skuggad bäckravin, 1985 (JJ). Linderås 800 m OSO Sjötorp (7E5h 1224), lövskogssluttning, 1982 (ThK TH SK). Säby 500 m ONO Boda (7E5j 3248), fuktig blandskog, 1983 (JJ); Käringeberg 450 m SSO den västra gården (7E7j 1635), fuktig blandlövskog, 1998 (JJ); 150 m VSV Traneryd (7E5j 3519), fuktig lövskog, 2005 (JJ); 1000 m SO Äpplaryd (7E5j 3118), frisk lövskogsslänt, 1983 (JJ).
Uppvidinge Lenhovda 450 m SV Labbet (5F3f 4013), mullrik lövskog, 1991 (KP, belägg i LD, !ThK).
Vetlanda Södra Solberga 500 m O Stora Götestorp (5F9a 3948), sluttande skogskärr, 1993 (LsA).
Västervik Dalhem 150 m O Björndalsstugan (7G6e 2525), gles ekskog, 1975 (BD, belägg i Vvik), 1980-talet (BD); Bengts hål 900 m O Björndalsstugan (7G6e 2432), bäckstråk i lövskog, 1973 och 1974 (BD, belägg i Vvik), 1981 (BD, belägg i Vvik, !ThK), 1991 (BD); Svensvik 300 m VNV norra stugan (7G7c 1041), bäckdal, 1980-talet (IH, !BD). Gladhammar Samsvik 1939 (G. Hasselrot i OHN). Hallingeberg 100 m O Södra Stenserum (7G3f) (Kasselstrand 1980, !ThK). Västervik sparsam (C. Pleijel enligt Hård ms 1924); Lucernahamnen, i barkavfall (7H0a 3617), 2004, 2005 (båda RK, belägg i OHN), riklig 2006 (RK). Västra Ed Blidstena 1865 (A. P. Gustafsson i LD).
Osäkra uppgifter.
Gislaved Kållerstad utan år (E. Wibeck i Finnved): trovärdigt? Växjö Östra Torsås Notö i Torsjö (Vahl 1912); uppgiften bör bekräftas.
