korndådra
Neslia paniculata
Korndådra har en sydöstlig totalutbredning och finns i vårt land huvudsakligen i Skåne, på Öland och Gotland, i östra Småland och längs östkusten norrut till södra Gästrikland. Arten är främst ett åkerogräs, men man finner den också i köksträdgårdar, potatisland och på fyllnadsjord. Den är konkurrenssvag och känslig för ogräsmedel och har minskat i stora delar av Sverige under 1900-talet. I Småland håller den ställningarna ganska bra i sydost men har minskat starkt i nordost och verkar vara försvunnen från trakten av Jönköping Gränna, där den tidigare förefaller ha varit bofast. I västra och centrala Småland i övrigt har arten troligen endast haft tillfälliga förekomster.
Funnen i 68 rutor; tidigare uppgifter från 77 rutor. Ganska sällsynt i sydöstra Småland, i resten av landskapet mycket sällsynt eller saknas. – Gammal kulturföljeslagare.
Korndådra betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 68 rutor; tidigare uppgifter från 77 rutor. Ganska sällsynt i sydöstra Småland, i resten av landskapet mycket sällsynt eller saknas. – Gammal kulturföljeslagare.
Korndådra betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Först noterad från Småland utan närmare lokal i slutet av 1700-talet av Törner (ms). – Först publicerad av E. Fries (1825–26) från västra Småland. Första lokaluppgift är Västervik Loftahammar 1814 (Rosén ms 1814). – Alla uppgifter under namnet Myagrum paniculatum.
Bygdenamn och bruk
Bygdenamn. Törner (ms) angav namnet döre (”oduglig växt”, ”ogräs”; jämför lindådra och lomme!).
Lokaler
Samtliga lokaler utanför sydöstra Småland. Aneby Vireda Björkenäs 1878 (P. Bråkenhjelm i LD). Eksjö Eksjö station 1930 (C. Blom i GB). Hultsfred Mörlunda 1907 (G. Ström i Emdal). Hylte Femsjö (Forsander ms 1820). Jönköping Gränna Anneberg (Janzon ms före 1907); Mällby (Lundequist 1929); Röttle (Janzon ms före 1907). Jönköping (von Porat enligt Nordenstam ms). Rogberga 500 m NV Tenhults station, fabriksmark, 1972 (RgL). Ljungby Ljungby 1907 (Gadamer ms 1919). Oskarshamn Kristdala Bankhult 1862 (W. T. Regnéll i WRe); Fallebo (6G1d 4246), potatisland, 1985 (ÅR, belägg i LD); Humlenäs, havreåker, 1921 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Misterhult Lekaremåla, åker, 1934 (G. Swensson i OHN); Skräddarekärret (6H5a 4906) 1990 (R. Lilliestjerna, !ÅR). Sävsjö Vrigstad Ådala, tillfällig, 1883 (Wetter ms 1894). Tingsryd Urshult 200 m V Rörvik (4E5h 0206) ca 1987 (RF). Väckelsång stationen vid lantmannamagasinet, har avtagit i mängd på senare år, 1920-talet (B. Svensson 1994; belägg från 1926 i BSvens). Valdemarsvik Tryserum mellan Hornsberg och kyrkan (A. F. Holmgren ms 1847); Ingelsbo 1847 (Häger ms 1847); Åbäck (7H8a 3209), åker, 1983 (StK, belägg hos finnaren, !BD). Östra Ed (Scheutz 1862); Skeppsgården 1931 (A. Bobeck i LD). Vetlanda Bäckseda Gåvostigen 19 (6F2b 4912), trädgård, 1 ex 1994 (MM). Lannaskede Mogärde 1919 (Hagström i OHN). Skede Fridensberg S om gården (6F4c 4743), åkerogräs, 1980-talet (LaL). Västervik Dalhem Tyllinge 1863 (C. Willd i OHN och UPS). Gamleby 1888 (C. Pleijel i S); Segersgärde, åkrar mot Kvarntorpet 1935–68 (E. Almquist ms 1975). Gladhammar Samsvik, åker, 1877 (A. A. W. Lund i S). Hjorted Grönlid 1821 (Wahlenberg ms 1821); Kiltorp (Hesselman ms 1829). Loftahammar Källvik 1886 (C. O. U. Montelin i UPS); Loftahammar 1814 (Rosén ms 1814); Södra Malmö (C. E. Gustafsson ms 1923). Törnsfall Gagersrum 1886 (P. Segerstedt i Vvik); Rössle (Scheutz 1862); Vångsunda 1887 (P. Segerstedt i Vvik). Västervik 1881 (C. M. Nyman i S), åkerogräs, 1916 (Pleijel 1916); betesmarkerna NV om Maren 1942 (B. Westberg enligt Danielsson ms). Västra Ed 200 m SO Gärdet (7G6h 2217), havreåker, 1988 (SR BD). Västrum (Scheutz 1857). Växjö Växjö utan år (anonym i Emdal, !TmN). Åtvidaberg Gärdserum (Scheutz 1862). Hannäs Valla (8G0g 2341), trädgårdsland, 1981 (EG FL, belägg i Norrk).
