stor ormrot
Bistorta officinalis
B. major, Polygonum bistorta
Stor ormrot är ursprunglig i bergstrakter i Asien och Europa. Den odlas – men nu sällan – som prydnadsväxt. Den fanns i Aneby Lommaryd Skareda i slutet av 1700-talet (Ljungh ms), men vi vet inte om den ännu hade förvildats där. Arten, som lätt bildar stora och täta bestånd genom sina krypande, vindlande jordstammar, föredrar frisk eller fuktig mark och uthärdar viss beskuggning. Man påträffar den kvarstående på tidigare tomtmark samt förvildad på vägkanter, i skogsbryn och småskog, i betesmark och någon gång i gamla slotts- och herrgårdsparker.
Funnen i 84 rutor; tidigare uppgifter från 29 rutor. Väl etablerad och ganska vanlig i ett mindre område i Alvesta Moheda och Slätthög, Sävsjö Hjälmseryd och Växjö Aneboda, i övrigt sällsynt i västra hälften av Småland, mycket sällsynt i östra. – Förvildad; bofast.
Stor ormrot är ursprunglig i bergstrakter i Asien och Europa. Den odlas – men nu sällan – som prydnadsväxt. Den fanns i Aneby Lommaryd Skareda i slutet av 1700-talet (Ljungh ms), men vi vet inte om den ännu hade förvildats där. Arten, som lätt bildar stora och täta bestånd genom sina krypande, vindlande jordstammar, föredrar frisk eller fuktig mark och uthärdar viss beskuggning. Man påträffar den kvarstående på tidigare tomtmark samt förvildad på vägkanter, i skogsbryn och småskog, i betesmark och någon gång i gamla slotts- och herrgårdsparker.
Funnen i 84 rutor; tidigare uppgifter från 29 rutor. Väl etablerad och ganska vanlig i ett mindre område i Alvesta Moheda och Slätthög, Sävsjö Hjälmseryd och Växjö Aneboda, i övrigt sällsynt i västra hälften av Småland, mycket sällsynt i östra. – Förvildad; bofast.
Första fynd
Först noterad som vildväxande 1810 av Elias Fries i Växjö Växjö utanför apotekets trädgård: ´Utom trädgården växer Polygonum Bistorta, Berberis vulgaris [berberis] och Syringa [syren], hvilka troligen äro flyktingar ur den samma´ (Forsander 1810a). Först i tryck från Hylte Femsjö ´vid bäcken i byns intag´ (T. M. Fries 1852 under namnet Polygonum Bistorta) där den planterats av fadern Elias – kanske det ställe där den noterades 1988: kyrkbyn 150 m S punkt 156,90 (5C1j 4739), naturaliserad på betesmark (DgE ThK BO och EbW).
Lokaler
Lokaler i östra Småland. Eksjö Hässleby Fågelvik (6F8g 1118), gammal matjordshög i hagmark, 1989 (DgE). Järeda 300 m NV Klövdala (6F3h 1544), kring hus, 1986 (GW SK BjW). Kalmar Åby Björnö (4G8h 4-0-), vid resterna av ett växthus, 1997 (SD, belägg i OHN). Oskarshamn Kristdala Möllekulla (6G3f 4612), lövbryn utanför trädgård, 1985 (ÅR). Tingsryd Linneryd Korrö V om vandrarhemmets expedition (4F5c 2727), åslänt, sparsam, svagt förvildad, 1982 (TH SK ThK). Älmeboda Krusamåla 550 m S den västra gården (4F2d 4446), i gräs på vägkant, 1983 (SK, belägg hos finnaren). Tranås Säby 700 m O Tranås kyrka (7F6a 4813), frisk stigkant, 1992 (JJ). Uppvidinge Åseda 100 m SO Sjöborgen (5F7f 2530), fuktig gräsmark på strandområde nära trädgård 1989 (AvG). Vimmerby Tuna 150 m SSO Sjöbo (6G7d 1932), utanför trädgård, förvildad, 1980-talet (BD). Västervik Blackstad Källsbergs vägskäl (7G1e 4824), övergiven trädgård, 2003 (RK). Törnsfall 1886 (P. Segerstedt i S och UPS), 1895 (A. af Forselles i UPS); Blekhem (C. E. Gustafsson ms 1923); 600 m SO Blekhem (7G2h 0624), lövsluttning intill åker, 1992 (BtE, !ThK), 2000 (RK BtE). Västervik 1866 (A. P. Gustafsson i LD); Gränsö V om slottet (7H0a 4322), vid badstrand, 1986 (BD), 1990 (RK, belägg i OHN); SO om slottet, (7H0a 4124), på stig i lövskog, 1995 (RK). Växjö Dädesjö gamla kyrkan (5F4b 0524), landsvägskant, 1980-talet (CM). Furuby Ängaholm i alléen (T. G. Fagerholm enligt Scheutz 1871 och Scheutz ms). Sjösås Herrefällorna (S.-A. Åberg i OHN); 50 m V skolan (5F5a 1846), vägkant i lövskog, 1991 (KP).
