Skär kattost växer på frisk eller torr, lucker och kväverik, öppen jord, oftast i anslutning till gårdar med gammaldags djurhållning och gödselhantering. Den påträffas särskilt på gårdsplaner och vedbackar, vid hönsgårdar, i trädgårdsland och odlingar samt på skräpmark.
I de inre delarna av Småland har arten alltid varit ovanlig och delvis tillfällig; där förefaller den numera vara ännu något sällsyntare än förr. I stora delar av Kalmar län är den däremot fullt etablerad och verkar inte vara på tillbakagång. – Några belägg för att arten tidigare odlats i landskapet har vi inte.
Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kronobergs län.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 212 rutor; tidigare uppgifter från 89 rutor. Ganska vanlig i södra Kalmar län och vid kusten i norra Småland, ganska sällsynt i Hultsfred, sällsynt i norra Småland, i övrigt mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare.
Lokaler
Västliga lokaler.
Aneby Frinnaryd 600 m NO Nerbyn (7E4i 3128), gammal betesmark, 1983–84 (HS), ej sedd 1995, 1996 eller 1999 (HS); 550 m SV vattentornet (7E4j 2919), kulturmark, 1985–86 (HS), ej sedd 1995, 1996 eller 1999 (HS).
Eksjö Eksjö 450 m OSO Broddarp (6F9a 3515), trädgårdsodling, kvarstående, 1983 (IK BC).
Emmaboda Algutsboda 1869 (A. Söderbom enligt C. Mossberg ms). Långasjö 1897 (K. Elgqvist i LD och UPS). Vissefjärda Hult 350 m VNV den västra gården i Tången (4F2i 4714), mot ladugårdsvägg i betesmark, 1989 (ThK); Udden (4F3h 0624), trädgårdsland, rikligt 1986 (ThK, belägg i S).
Jönköping Gränna (Lindeberg 1845); Gränna stad (Lundequist 1929); 1100 m VNV Kaxtorp (7E8f 2806), vägkant till vinbärsodling, 1988 (BH, belägg i LD, !ThK); Röttle ca 1890 (P. von Krusenstierna i Klm). Jönköping (Forsander ms 1820), 1869 (K. Johansson i UPS), 1903 (A. J. Snell i OHN), 1906 (A. Jyllman i PerBrahe), tämligen allmän (Gadamer ms 1919, Nordenstam ms 1919); Kålgårdsområdet 800 m SSV Kristine kyrka (7E1a 1830), skräpmark, 1978 (RC), 1980 (S. Pettersson); Torpa 1896 (U. Olsson i LD). Norrahammar (Wirdemark & Thulin 1972); 500 m SO Lilla Åsa, villaträdgård, 1976; 600 m ONO Lilla Åsa, kulturmark, 1978 (båda A. Mobrand). Skärstad (Scheutz 1871); Edeskvarna 1918 (S Nordenstam i UPS); 400 m VSV Edeskvarna, vid kanalen, 1974 (B. Fingalsson i SVätt); 200 m VSV Stickelösa (7E3c 3824), gårdsområde, 1985 (B. Fingalsson); Vista Kulle 1919 (W. Palmaer i S). Visingsö 1875 (P. Bråkenhielm i LD), före 1919 (Lundequist ms 1919); Nya kyrkogården 1915 (O. Ohlin i GB); Braheskolan (7E7c 2438), ogräs i trädgård, 1988 (EvG); Tunnestad fogdegård 1872 (J. E. Zetterstedt i UPS), 1878 (J. E. Zetterstedt i LD PerBrahe och UPS); Visingsborg 1883 (A. G. Eliasson i S och UPS).
Nässjö Norra Solberga Anneberg, vägkanter, 1923 (T. Karlsson-Stigbrant i LD, bestämning ThK 1987).
Sävsjö Hultsjö 1910-talet (J. Pontén enligt Gaunitz 1928). Vrigstad Wadells tomt, gräsvall, tillfälligt (Wetter ms 1894).
Tingsryd Älmeboda (Rosenqvist enligt Scheutz 1871 och ms), 1868 (Elmquist ms 1871), 1875 (P. A. Petersson i UPS); prästgården (Elmquist ms 1874). Tingsås Tingsryd 1901 (C. Kuylenstierna i OHN).
Tranås Säby 1200 m VSV sjukhuset (7F7a 0107), grusig kulturmark, 1991, 22 ex 1995, 18 ex 1998, 3 ex 2005 (allt JJ); Skobo, gräsmark, 1945 (G. Hellgren i Säby).
Vetlanda Alseda (Scheutz 1857), 1870 (C. Lindman i S), 1873 (S. G. Hedin i UPS); Holsby på gatorna, 1824; Huskvarn 1823 (båda Forsander ms 1821–60); Kibbe (Wetterling ms 1868). Vetlanda 1882 (A. Samuelson i S).
Värnamo Nydala (Hjelmqvist 1926). Värnamo vid postkontoret (Ennes ms 1823, accepterat hos Hård 1857).
Växjö Växjö 1860 (A. W. Jonsson i OHN). Öjaby 300 m SV Skogsgården (5E2g 0248), trädgårdsland, 1987 (KI). Östra Torsås Norrkvarna 1871 (C. J. Johansson i UPS).
Älmhult Stenbrohult (Scheutz 1864); kyrkogården ´förr´ [1870-talet] (N. Johnsson ms).
