lundtrav
Arabis hirsuta
Lundtrav förekommer på torr, närings- och basrik jord, oftast på grus, sand eller grov morän. Den ingår i artrika torrängar på grusåsar och backar, i soliga sluttningar, kring hällar, på berghyllor och i lövsnår. I starkt kulturpåverkad omgivning påträffas arten på vägkanter och banvallar samt någon gång på fabriksområden.
Funnen i 165 rutor; tidigare uppgifter från 82 rutor. Ganska vanlig i nordost (särskilt i klippskärgården) och närmast öster om Vättern, ganska sällsynt i övriga delar av norra Småland men rikligare på åsområdena kring Emån. I resten av landskapet mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Funnen i 165 rutor; tidigare uppgifter från 82 rutor. Ganska vanlig i nordost (särskilt i klippskärgården) och närmast öster om Vättern, ganska sällsynt i övriga delar av norra Småland men rikligare på åsområdena kring Emån. I resten av landskapet mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Första fynd
Noterad 1741 vid Kalmar Kalmar av Linné i väntan på att komma över till Öland (Linné 1745b under namnet Turritis foliis omnibus dentatis hispidis, caulinis amplexicaulibus [Turritis med alla blad tandade och strävhåriga, de på stjälken med omfattande bas]).
Variation
Lundtraven är normalt tätt borsthårig (var. hirsuta, vanlig lundtrav). En helt kal form, kalktrav var. glaberrima, är vittspridd på Öland och Gotland. Den har i Småland bara blivit funnen i en villagräsmatta i Kalmar Kläckeberga Lindsdal (se lokalförteckningen) – kanske oavsiktligt införd från Öland?
Lokaler
Lokaler i södra Småland. Alvesta Vislanda 450 m SV Hjulsryd (4E8c 1727), banvall, riklig 1990 (ÅW); betongindustri (A-betong) NO Hästhagsmossen (4E8d 4134), grusigt industriområde, 1 ex 1987 (ÅW, belägg i OHN). Emmaboda Långasjö 1907 (G. Elgqvist i UPS). Kalmar Kalmar se primäruppgift; ´h. o. d.´ (Sjöstrand ms 1831), ´a.´ (Westerlund 1852b), 1885 (O. Sellgren i OHN). Kläckeberga Horsö 1921 (Sterner ms 1, Sterner 1933); Lindsdal, Sotarevägen 3 (4G7g 4-0-), gräsmatta, ej medvetet införd, 1985, 2000 (SD, belägg i OHN, !ThK 2005). Ryssby Skäggenäs, Venenäs (Sterner 1933); Stora Rocknekalven i S (Sterner 1933) = Råke Storkalv 1929 (R. Sterner i S); SV Vadstena (4G8h 4-3-) ca 1985 (S.-O. Aleljung, !BtL). Nybro Kristvalla (G. Lindblom enligt Hård ms 1913); Gunnabo 1818 (Forsander ms 1812–20); 1 km NO Siggemåla (4G9c 2448), kant av betesmarksholme, ett 10-tal ex 1990 (CrA, belägg hos finnaren). Tingsryd Södra Sandsjö 150 m SV Horkoneryds kvarn (4F1c 1116), vägkant, 1983 (AN). Älmeboda 200 m SV Trällebonäs (4F5d 1421), obetad torräng, 1981 (BN ABC MLN); 800 m V Västratorp (4F2d 0815), betad torrbacke med gles lövskog, 1982 (SK). Torsås Torsås prästgård 1873 (P. Thorin i S); Bodhyltan 400 m SV den norra gården (4G1b 3400), åkerkant mot dunge, 1983 (ThK). Älmhult Göteryd 350 m ONO Örtorpet (4D4h 1004), tuva i betad ängsmark, fåtalig, 1981 (SK, belägg hos finnaren); Delary 250 m NO punkt 110,42 (4D4h 0414), grusplan vid pumpstation, 1981 (SK). Älmhult, igenlagd åker, 1922 (N. Johnsson i S).
Osäkra uppgifter. Emmaboda Vissefjärda Torsjö (4F4i 2-4-) 1993 (Friberg & Friberg ms 1993); artuppgifterna i denna sammanställning är ej tillförlitliga. Värnamo Värnamo backe, 1922 (L. Robert i Vvik); troligen feletikettering. Växjö Dädesjö ´jag tror mig ha sett den på en vägkant vid Drettinge, tillf.´ (J. P. Gustafsson ms 1921); alltför osäkert.
Osäkra uppgifter. Emmaboda Vissefjärda Torsjö (4F4i 2-4-) 1993 (Friberg & Friberg ms 1993); artuppgifterna i denna sammanställning är ej tillförlitliga. Värnamo Värnamo backe, 1922 (L. Robert i Vvik); troligen feletikettering. Växjö Dädesjö ´jag tror mig ha sett den på en vägkant vid Drettinge, tillf.´ (J. P. Gustafsson ms 1921); alltför osäkert.
