Kantig fetknopp är ursprunglig på Öland och Gotland samt i östra Mellansverige, men knappast i Småland. Den har i landskapet odlats som prydnadsväxt åtminstone sedan tidigt 1800-tal. Man finner den kvarstående och spridd på kyrkogårdsmurar och andra stenmurar, berghällar vid bebyggelse, vägrenar, grusplaner och torrbackar samt i gräsmattor. Den kan ibland bilda omfattande bestånd (flera kvadratmeter).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 111 rutor; tidigare uppgifter från 15 rutor. Ganska sällsynt i nordvästra Småland, i resten av landskapet sällsynt. – Förvildad; bofast.
Lokaler
Aktuella uppgifter från nordöstra Småland.
Oskarshamn Döderhult 700 m SO Hammarsebo (5G9f 1815), bergknalle (utplånad tomt, soldattorp), 1990 (JC, belägg hos finnaren), 1994 (ÅR). Oskarshamn Stadsparken, gamla läroverkets gymnastiksal (5G9h 3741), berghäll. 2003 (ÅR).
Valdemarsvik Tryserum Ålgöl vid NV-änden (7G9i 1-1-) ca 1981 (EG).
Västervik Gamleby Hammarbaden (7G3h 3-1-), häll nära parkering, 2003 (TsB); Rummelsrum strax NV byn (7G4f 3126) ca 1985 (SvN). Gladhammar 500 m SSO Fridhem (6G9h 2348), berghäll vid ödetorp, 1990 (BtE, belägg i Vvik, !ThK); Rössle 1200 m NNV gården (6G8i 4706), berghäll 200 m SV fornminne, 1990 (BtE). Loftahammar 300 m N Stattut (7H4b 1626), åkerholme i betesmark, 1997 (RK). Vindåsen 200 m S triangelpunkten (7H4b 1434), torräng, 1997 (RK). Odensvi Hästerum (7G3e 4341), berghällar, ca 1985 (SvN). Västrum O om Samsvik (6G9j 3719), hylla i sydbrant, 1993 (BtE).
Tidigare uppgifter.
Hultsfred Tveta Bösebo och Duvekulla (båda Stenstorp & Nelin 1976). Jönköping Gränna Kabbarp (Janzon ms före 1907); Rydins gård 1921 (H. Wistrand i Norrk). Huskvarna 1856 (C. L. S. Lund ms 1856). Ljungarum Råslätt, förvildad (Nordenstam ms 1919), 1924 (B. Hedvall i LD). Kalmar Kalmar (Westerlund 1852b). Sävsjö Sävsjö Vallsjö före 1969 (S. Gustavsson ms). Vetlanda Lannaskede Landsbro, stenmur, 1925 (B. Svensson i BSvens). Vimmerby Tuna (G. Swensson ms 1955). Vimmerby (Lund 1863). Värnamo Fryele se primäruppgifter. Västervik Västervik flerstädes ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms). Västra Ed se primäruppgifter. Västrum Åldersbäck ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms). Växjö Östra Torsås Ingelstad 1950 (U. Olsson i LD under namnet S. acre, ombestämning ThK 1987).
Osäker uppgift.
Torsås Söderåkra Örarevets naturreservat 1975 (A. Samuelsson 1975); sannolikt felbestämning, jämför t.ex. under näbbtrampört Polygonum oxyspermum.
