Denna Smålands vanligaste starrhybrid uppfattades under 1800-talet ofta som en egen art: ´En växt, som väl alldeles oskyldigt blifvit beskylld för hybriditet, är Carex fulva. Om man vill blifva grundligen vederlagd i detta påstående, behöfver man endast besöka vestra Småland, der den ymnigt förekommer i nästan alla kärr, men hvarest C. speirostachya [ängsstarr], den ena af dess föregifna föräldrar, helt och hållet saknas´ (T. M. Fries 1852). Yttrandet är nog något tillspetsat – ängsstarr saknas inte i västra Småland (det finns även 1800-talsbelägg därifrån) – men stämmer nog i övrigt: hybriden ses fortfarande ofta (men kanske inte i ´nästan alla kärr´), och där den förekommer uppträder den ofta rikligt och kan tränga undan ängsstarren helt. Miljöerna är samma som för ängsstarr, men hybriden, som är tuvad och vegetativt mycket stark, klarar begynnande igenväxning bättre än ängsstarr.
Hybriden är mest lik ängsstarr men kan kännas igen på den större bladmassan (särskilt honaxens stödblad är mycket större än hos ängsstarr) och det tuviga växtsättet (ängsstarr har utlöpare och är ej tuvad). Den är steril, fruktgömmena är helt tomma och förblir gulaktiga. Ibland är det nedersta honaxet förgrenat, vilket aldrig ses hos stamarterna.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 42 rutor; tidigare uppgifter från 45 rutor. Sällsynt men säkert mycket förbisedd (många inventeringsuppgifter om ängsstarr kan vara baserade på hybriden); saknas i norra och mellersta Kalmar län (där ängsstarr saknas eller är mycket sällsynt) och troligen på det hela taget vanligast i väster och norr. – Bofast.
Lokaler
I nedanstående lokallistor anger en asterisk efter en herbariebeteckning att belägget har bestämts till ängsstarr × ärtstarr inklusive grönstarr av A. Palmgren (i GB S och UPS) eller av ThK (i LD).
Lokaler som kan anses säkra.
Alvesta Slätthög Hässleberg 600 m S triangelpunkt 261,47 (5E6d 2231), ogödslad översilad ängsmark, 1989 (ThK). Västra Torsås 300 m N Finnanäs (4E5e 1215), betad fuktäng, 1990 (GW LA, !ThK).
Aneby Bälaryd 250 m NV Julsbolet (7E2f 1848), betat silkärr, 1989 (LtS NT); 100 m ONO Skalleryd (7E1g 1513), rikkärr i betesmark, 1987 (LP, belägg i OHN, !ThK). Frinnaryd 300 m SSO Majmålen (7F4a 2009), kärräng i ogödslad beteshage, 1984 (JJ, !JC).
Eksjö Edshult 100 m O Möckelåkra (6F6c 4330), kärr, 1989 (RL, !ThK). Höreda 400 m S Broarp (6E7i 4939), rikkärr, 1991 (JW IB PeW, !ThK). Kråkshult 150 m NV Grönkullen (6F5f 0704), översilningsmyr, 1989 (GW, !ThK).
Gislaved Stengårdshult 1300 m ONO Stampåsen (6D6f 2113), frisk betesmark, 1990 (LtS LP). Villstad 1800 m ONO punkt 215,5 (5D9a 2649), nedanför bergbrant, 1989 (KJ, !ThK).
Gnosjö Källeryd 250 m V Stora Svalås (6D2e 4601), sluttningsrikkärr med källflöden, 1992 (CrA, !ThK).
Hylte Femsjö Algushylte strax SO huset (5C1j 4808), översilad, betad kärräng, 1988 (EbW ThK BO DgE, belägg i ThK:s herbarium). Södra Unnaryd 100 m NV Bolkabo (5D3a 1343), fuktig stig vid sjöstrand, 1988 (RgE AtT, belägg i OHN).
Kalmar Hagby 1700 m S Robacken (4G4e 0747), artrik betesmark, 1989 (SK GW VW, !ThK).
Ljungby Lidhult Bassarås 400 m V bykorset (4C9j 4935), fuktig, ogödslad betesmark, 1990 (ThK EbW, belägg i ThK:s herbarium). Torpa Norragärde 200 m SO det nordligaste huset (4D7b 3544), översilad naturbetesmark, 1989 (EbW, belägg hos finnaren, !ThK). Vittaryd 300 m ONO Älmås (5D3g 0617), fuktig lövskog, 1989 (IC). Vrå Åkersbergshult mot Hyltan (4D8b 1026), f.d. slåtterkärr, 1990 (PJW, !ThK).
Markaryd Traryd Axhult V om Lagan 1936 (S. Andersen i S*; säkert hybrid med grönstarr, då denna art också insamlades på lokalen).
Nybro Madesjö Brånahult station, skogskärr, 1881 (K. J. Lönnroth i UPS under namnet C. fulva, bestämning ThK 2006; grönstarr samlad på samma plats); prästgårdens mader 1898 (S. Medelius i UPS* under namnet C. Hornschuchiana × Oederi, bestämd till C. demissa × hostiana av ThK 2006); Södra Svalehult 175 m SSV sågen (4G6a 3231), igenväxande översilningskärr, ängsstarr saknas, 1985 (ThK, belägg hos finnaren); 200 m ONO Västra Resebo (4G9a 0628), betad kärräng, rikligt, 1990 (ThK, belägg hos finnaren).
Nässjö Almesåkra O om Kärrabo, fuktäng, 1927 (G. Haglund i S, bestämd till C. hostiana-hybrid av F. Björkbäck 1997, till C. demissa × hostiana av ThK 1998). Bringetofta Ekelsjö, i lövkärr N jämte norra gården, 1930 (G. Haglund i S, bestämd till C. hostiana av F. Björkbäck 1997, till C. demissa × hostiana av ThK 1998); 500 m SSO Hylte (6E4e 2445), kärräng, 1988 (JS, !ThK). Norra Sandsjö 500 m S Nyaby (6E4g 1544), mossekant, 1986 (MgE, belägg i OHN, !ThK).
Sävsjö Hjärtlanda Hjulås vid Hultsjön (6E1g 2-3-) 1986 (EP, belägg i OHN, !ThK). Hultsjö Björnskog (6E1g 1721), dike vid vägskälet, 1984 (EP, belägg i OHN, !ThK); 200 m VSV Gistingstorp (6E0g 2337), våt betesmark, 1989 (EP, !ThK). Hylletofta 100 m V Halvnarp (6E2e 3732), kärr, 1987 (ThK EP DgE).
Tingsryd Älmeboda 100 m SO Nyadal (4F5d 0031), litet stenigt kärr, 1990 (BN, belägg hos finnaren, !ThK).
Torsås Torsås Bränderås 250 m ONO punkt 80,16 (4G0a 1703), igenväxande fuktäng i sluttning, rätt riklig, med grönstarr och enstaka ängsstarr, 1983 (ThK, belägg i LD).
Uppvidinge Herråkra 100–150 m ONO Merhult (5F0c 2248), sluttningskärr, rikligt, 1992 (CrA, !ThK). Älghult Höneskruv (5F3g 0236), svagt källpåverkat rikkärr, med föräldraarterna, 1992 (CrA).
Vaggeryd Byarum 350 m VNV Horsarp (6D6i 2923), fuktig naturbetesmark, 1990 (LtS). Hagshult Bråten, nära tomten (6E2a 0725), betad ängsmark, 1987 (TJ, !ThK). Svenarum 600 m SSO Högegren (6E4d 3433), översilad kärräng, 1987 (ThK SG EP). Tofteryd 200 m SV Appelås (6D2j 4216), betat kärr, 1987 (MT, !ThK). Åker 300 m SSV Uljeshult (6D4i 1226), betesmark, 1987 (TJ, !ThK).
Vetlanda Alseda Holsbybrunn, fuktig skogsmark, 1905 (J. Lagerkranz i S under namnet C. hornschuchiana [ängsstarr] × flava, bestämd till ´C. hostiana × oederi coll. [ärtstarr + grönstarr] eller C. hostiana × oedocarpa [grönstarr]´ av A. Palmgren 1946, 1952; säkert det senare, ty grönstarr samlades samtidigt). Bäckaby 500 m SSO Gudmundsås (5F9a 3709), betesmark med skogskärr, 2006 (LsA, belägg i S, bestämt av ThK). Lemnhult Gerekulla Tuväng 1913 (C. Lindman i S under namnet C. hornschuchiana, ombestämning A. Palmgren 1932, 1952 till C. hostiana × oederi coll., men Lindman har samlat C. demissa från 3 platser i Gerekulla by). Ramkvilla Lövåsasjöns nordvästra hörn (5E8i 4948), betad kärräng, 1994 (ThK).
Värnamo Gällaryd 500 m SO Sötåsa (5E7b 3843), källflöde på åkermark, 1983 (BO, !ThK). Nydala Gåeryd (6E0c 4730), fuktig betesäng, 1984 (ThK); knappt 1 km NNV Karlsnäs, vid ´Byltakällan´, fuktig ängsmark, 1945 (H. Hjelmqvist i LD under namnet C. fulva; på arket finns enligt bestämning av ThK både ängsstarr och denna hybrid); 1 km NV Karlsnäs, fuktäng, tillsammans med stamarterna, 1947 (H. Hjelmqvist i LD under namnet C. fulva × oederi).
Växjö Asa 250 m S Rösjöhorva (5E7g 3516), fuktig betesmark, 1988 (AN, !ThK). Berg 500 m NV Lädja såg (5E6g 1817), fuktäng, 1989 (GW, !ThK). Drev 1881 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD* och S* under namnet C. fulva; de extremt bladiga skotten visar att grönstarr ingår. Växjö Spetsamossen se primäruppgifter; 650 m SO Teleborgs slott (5E0i 3109), fuktig örtrik sänka, 1978 (CM, !ThK).
Älmhult Hallaryd 200 m SO Söderdal (4D2f 1119), översilningskärr i mossekant, 1991 (ThK, belägg hos finnaren). Stenbrohult Råshult, slåtteräng, 1970; Röshult 150–200 m V om västra gården, rikligt 1971 (båda S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004, bestämning ThK). Älmhult Slätthult, slåtteräng, 1925 (N. Johnsson i UPS under namnet C. Hornschuchiana, ombestämning ThK 2003).
Uppgifter som sannolikt avser ängsstarr × ärtstarr. Samtliga litteraturuppgifter har givits under namnet C. fulva (om inget annat anges).
Eksjö Eksjö Hagersryd 1915, 1918 (J. Lagerkranz i GB, S* och UPS resp. S* under namnet C. flava × hornschuchiana). Emmaboda Långasjö 1897 (K. Elgqvist i GB* och UPS under namnet C. hornschuchiana), 1899 (G. R. Elgqvist i S* och UPS under namnet C. hornschuchiana). Gislaved Burseryd Mölnebo 1876 (K. A. T. Seth i UPS*). Norra Hestra 2 lokaler (Hässler 1931 under namnet C. Hornschuchiana × oederi, !N. Sylvén); Äspås ´vid bäcken nr 2 (nr 1 på generalstabskartan) S om Espås´, 1926 (A. Hässler i S* under namnet C. fulva × oederi). Sandvik 1911 (A. Olsson i GB* LD* och S* under namnet C. hornschuchiana [ängsstarr]; på alla arken finns även hybriden med grönstarr/ärtstarr). Villstad (Scheutz 1871). Hylte Femsjö utan år (anonym i S*, E. Fries i LD* och UPS*, alla under namnet C. fulva), 1875 (C. I. Lalin i S* under namnet C. fulva); Femsjö 1851; Yaberg 1851 (båda T. M. Fries i UPS* under namnet C. fulva). Södra Unnaryd (Scheutz 1871). Högsby Fagerhult (Ekstrand 1866). Jönköping Bankeryd Attarp 1871 (J. E. Zetterstedt i UPS*). Gränna Ravelsmark 1890 (P. von Krusenstjerna i Klm under namnet C. fulva). Huskvarna 1875, 1877 (C. Johansson i UPS* resp. LD* OHN S* och UPS*, allt under namnet C. fulva); Rosendala i kärr nära Huskvarnaån, 1874 (J. E. Zetterstedt i LD* och UPS* under namnet C. fulva; Zetterstedt 1881); Rumlaborg (U. Montelin enligt Scheutz ms). Jönköping 1884 (C. T. Mörner i S* under namnet C. hornschuchiana). Norra Unnaryd Långarum, sparsam 1918 (F. Hård i GB* under namnet C. Hornschuchiana × Oederi). Visingsö nedanför Stora Busarp, sankängar, 1877 (J. E. Zetterstedt i UPS*; Zetterstedt 1878a). Öggestorp Ljungarp 1872 (K. Johansson i UPS*). Ölmstad 1889 (C. A. Rendahl i LD* under namnet C. hornschuchiana). Kalmar Kalmartrakten (Westerlund 1852a). Åby Nickebo 1966 (Ekstrand 1866). Ljungby Odensjö 1889 (P. W. Strandmark i S* och UPS under namnet C. hornschuchiana). Södra Ljunga (Strandmark & Strandmark ms 1865, ms 1870). Nässjö Almesåkra Gödeberg 1865 (Zetterstedt 1866). Barkeryd Boarp, näset vid Ribbingssjön, 1884 (H. W. Arnell i UPS*). Norra Sandsjö Äpplaskog, på åns västra sida, 1937 (G. Haglund i LD* och S* under namnet C. hostiana). Oskarshamn Oskarshamn, fuktiga ängar (Österman ms 1863). Sävsjö Skepperstad Skärsjö 1921 (R. Sterner ms 1 under namnet Carex Hornschuchiana × Oederi). Vrigstad 1893 (E. Källström & G. Källström i S* och UPS under namnet C. fulva × flava); Boda; Gettersryd; Gnillinge; Hjärtatorp; Horveryd; Lammaskog; Lundholmssjön (alla Wetter ms 1894 under namnet C. Hornschuchiana β fulva). Tingsryd Urshult 1903 (K. Johansson i UPS* under namnet C. flava × oederi). Uppvidinge Herråkra Björneke 1911 (F. Hård i GB* under namnet C. hornschuchiana × Oederi). Vetlanda Ramkvilla Urås 1920 (R. Sterner i UPS* under namnet C. Hornschuchiana). Växjö Gårdsby Kråkenäs 1894, 1900 (G. Köhler i S* resp. O. Köhler i LD* och UPS, båda under namnet C. hornschuchiana β fulva). Växjö Växjösjön (Wieselgren 1844–46). Östra Torsås Ingelstad 1929 (A. S. Trolander i LD* under namnet C. flava × Hornschuchiana). Älmhult Göteryd 1853 (N. J. Scheutz i S* under namnet C. hornschuchiana), 1864 (C. Melander i S*, N. J. Scheutz i UPS*, båda under namnet C. fulva), 1875 (C. I. Lalin i S* under namnet C. fulva). Pjätteryd (Scheutz 1871). Virestad Almås 1925 (N. Johnsson i S* under namnet C. hornschuchiana).
