Lundbräken växer på inte alltför näringsfattig mulljord. I ängsartad skogsmark påträffas den särskilt i bäckdalar och raviner eller på annan mark med rörligt markvatten. Typiska växtplatser är granskogssluttningar, alkärr och kanterna av skogsdiken. Ormbunken återfinns också vid mera stillastående vatten, t.ex. i sumpskog, vid kärrkanter och myrgölar. I mellan- och ytterskärgården anträffas den i klippskrevor. På odlad mark växer den i allmänhet torrare, t.ex. i bryn, på åkerholmar, vid rösen och stengärdsgårdar, och den kan till och med växa – om än förkrympt och gulgrön – i stenfält och sydvänd rasmark.
Lundbräken växer ofta i grupper, i inlandet gärna tillsammans med nordbräken.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 1125 rutor; säkra tidigare uppgifter från 31 rutor. Vanlig i större delen av landskapet men tunnar ut i mellersta delen av östra Smålands inland, där den bara är ganska vanlig. Vid kusten är frekvensen åter högre, och arten är i klippskärgården den vanligaste ormbunken. – Ursprunglig.
Även med hänsyn taget till att alla äldre uppgifter inte kunnat utnyttjas (se under samlingsrubriken) verkar det som om lundbräken har ökat under 1900-talet – sannolikt en följd av förbuskningen och den ökade tillgången på skogsmark.
