Rutlåsbräken är en sällsynt art med ett svårförutsägbart uppträdande; dess ekologiska krav är dunkla. Den anträffas oftast på öppen, hävdad eller nött mark som betesmarker, tidigare åkermark, grusplaner, markhällar och skogsbryn, ofta i torra lägen. Men den är även funnen på mera naturliga ståndorter, i Västervik Lofta i en bergbrant och i Alvesta Alvesta i en lövlund med hassel, alm och lönn. I landskapet förefaller den inte vara kalkgynnad.
Rutlåsbräken uppträder oftast enstaka men i Alvesta och Jönköping Bottnaryd har större bestånd blivit funna. I Vimmerby Frödinge sågs den tillsammans med låsbräken B. lunaria och höstlåsbräken B. multifidum, men i övrigt har arten sällan noterats i sällskap med släktingar.
För Smålands del kan en tillbakagång inte dokumenteras. Snarare verkar den vara en opportunist, som dyker upp på lämpliga platser för att försvinna om och när biotopen förändras. Efter år 2000 har arten setts på fyra platser, i Alvesta Alvesta, Eksjö Höreda, Oskarshamn Kristdala och Misterhult.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 14 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Mycket sällsynt. – Troligen ursprunglig (men starkt kulturgynnad).
Lokaler
Samtliga lokaler
Alvesta Alvesta Gustavsberg (5E1e 0419), tidigare betat lövlundsfragment med hassel, alm och lönn, 23 ex 1998 (M. Sallnäs, !ÅW; Gustafsson & Sallnäs 1998), 10 st 2001, 15 st 2004 (båda M. Sallnäs). Blädinge Hjälmaryd (N. J. Scheutz enligt Leffler 1866), 1867 (N. J. Scheutz i UPS).
Eksjö Höreda/Mellby Kräpplehult (6F6a 1040, hagmark, 3 ex 2005 (M. Frisk).
Gislaved Sandvik Mjöhult (N. J. Scheutz enligt Hartman 1870), 1873 (K. A. T. Seth i UPS).
Hultsfred Målilla Vrånganäs (6F1i 4403), betesmark, 1 ex 1996 (TmN), utgången 1997 efter vägbygge (TmN).
Hylte Femsjö se primäruppgifter.
Jönköping Bottnaryd 50 m SO triangelpunkt 311,6 (7D1g 4323), liten berghäll i skogskant, 35 ex 1996 (RC), 7 ex 1997 (EF), 4 ex 1998 (LP), ej sedd senare (EF, LP). Ljungarum i allén från Ryhov åt Västerbrunn till, 1882 (H. W. Arnell i UPS).
Kalmar Arby Väntorp ca 1870 (A. Sterner enligt Sterner ms 1). Kalmar Ängö (Ekstrand 1866). Mortorp Törsbo 1866 (J. Nilsson [= J. Lindér] i OHN LD och UPS), 1867 (J. Lindér i UPS). Åby Björnö 1920 (H. Bruun i UME, ett ex på ark med B. lunaria, det. S. Ericsson).
Oskarshamn Döderhult E22:ans äldre sträckning strax N bron över Emån (5G6i 3807), 2–3 ex på vägslänt, 1983 (BtN TH, foto hos BtN). Kristdala Krösås (6G2d 2827), naturbetesmark, 2003 (B. Karlsson). Misterhult ö i Virån nedströms Norra Ösjön (6G2g 4138), torrlagd kvill på lövförna, 3 ex 2003 (TF).
Sävsjö Vrigstad 600 m OSO Tån (6E2e 1244), blandskogsbryn, 3 ex 1996, inga 1997–2003 (EP).
Ljungby Odensjö (Fries enligt Ångström 1854).
Tingsryd Väckelsång ej långt från kyrkan (K. Liedén och A. Bredin enligt Scheutz 1885).
Vaggeryd Åker Häradsköp 1875 (K. A. T. Seth i UPS).
Vetlanda Alseda (Friman enligt Scheutz 1857 under namnet B. Lunaria var. rutaceum). Karlstorp (Friman enligt Scheutz 1857 under namnet B. Lunaria var. rutaceum). Nävelsjö 250 m NNO Strömslund (6E3i 4039), mager betesmark, 1985, 1988 (DgH, !GS), 2 ex 2000 (MM), ej 2001–2003 (MM).
Vimmerby Frödinge Brofall 550 m NO bykorset (7G0b 0530), torr, grusig gammal sågplan, 1980 (AMH BD, fotobelägg i LD), ej sedd 1994–96, 1998 (allt AMH) eller 2001 (SM). Vimmerby Slättfall (6G7b 2-2-), äng, ca 1980 (E. Helin), ej sedd 1994, 1996 (ST) eller 2001 (SM).
Västervik Lofta Bergholmen (7G3i 3140), spricka i bergbrant, 1982 (LH BtP), ej sedd 1997 (RK). Loftahammar Källvik 1898 (G. Lindmark i GB LD och UPS); Mistekärr, sydvästra gården (7H4a 3240), vid buskage i park 1979–82 (MA).
Växjö Gårdsby Fylleryds soldattorp 1878 (anonym enligt C. Mossberg ms, Scheutz 1878). Hemmesjö 1878 (A. W. Jonsson i OHN); 800 m NO Källedal (5E1j 0931), torr backe, obrukad åker, bland gråfibblor, 1984 (AvG, !ThK), ej återfunnen 1994 (AvG) eller senare (Gustafsson & Sallnäs 1998).
Ej accepterade uppgifter
Hylte Femsjö 1811 (E. Fries ms 1811a under namnet Osmunda rutacea); epitetet rutaceum användes under tidigt 1800-tal om både rutlåsbräken och höstlåsbräken B. multifidum.
Kalmar Kläckeberga; Sterner (ms 1) återgav uppgiften om B. rutaceum hos Westerlund (1852b) under rutlåsbräken, men Westerlund angav att han följde namnskicket hos Hartman (1849), och där används detta namn om höstlåsbräken B. multifidum.
Vaggeryd Tofteryd Sjöeryd på ängen mellan sjön och gården 1815 (Forsander ms 1812–20 under namnet Osmunda rutacea) och Värnamo Värnamo (Ennes ms 1823 under namnet B. rutaceum); epitetet rutaceum användes under tidigt 1800-tal både om rutlåsbräken och höstlåsbräken.
Västervik Hjorted Norrhult och Rödja; Sterner (ms 1) återgav uppgiften om B. rutaceum hos Östberg (ms 1867) och Dusén (1868) under rutlåsbräken, men i då gängse upplagor av Hartmans flora användes namnet om höstlåsbräken B. multifidum, och uppgifterna har därför här upptagits under den arten.
