korskovall
Melampyrum cristatum
Korskovall är en sydöstlig, i Sverige kustbunden art. Den växer i ljusöppna till lätt beskuggade, varma lägen på torr eller frisk, näringsrik mulljord. Man finner den i solvända skogsbryn, i ljusa, öppna ekskogar med hassel, på åkerholmar och örtrika backar. Ofta har dess lokaler tidigare varit slåttermark (´löväng´); dock händer att korskovall bildar massförekomst på igenväxande åkermark i anslutning till tidigare ängslokaler. I skärgården växer arten gärna i strandsnår. Den är känslig såväl för hårt bete som för igenväxning och uthärdar inte gödsling.
Funnen i 270 rutor; tidigare uppgifter från 209 rutor. Ganska vanlig i östra Småland (men med stora luckor i utbredningen) och i trakterna längs Emåns dalgång. Längre västerut numera mycket sällsynt men tidigare spridd. – Ursprunglig.
Arten är på tillbakagång, främst på grund av igenväxning, och är nu nästan försvunnen i inre Småland. Den betecknas som missgynnad på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 270 rutor; tidigare uppgifter från 209 rutor. Ganska vanlig i östra Småland (men med stora luckor i utbredningen) och i trakterna längs Emåns dalgång. Längre västerut numera mycket sällsynt men tidigare spridd. – Ursprunglig.
Arten är på tillbakagång, främst på grund av igenväxning, och är nu nästan försvunnen i inre Småland. Den betecknas som missgynnad på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Först noterad 1741 av Linné vid besöket på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult (Linné 1745b under namnet Melampyrum spica tetrag.). Där är den inte sedd i nutid.
Variation
En form med vitgröna högblad och gulvita blommor är ganska vanlig. Oftast finns den tillsammans med huvudformen men ibland växer den ensam; vid kusten i Oskarshamn Döderhult är den allenarådande (Rühling 1997).
Lokaler
Lokaler i väster. Alvesta Moheda Stora Målen 1922 (Å. Hallström i LD). Skatelöv 1874 (Hyltén-Cavallius i S och UPS); Sunnanvik (Scheutz ms); Vrankunge (Scheutz ms), Vrankunge Storagård 1894 (V. Svensson [Vranke] enligt C. Mossberg ms). Vislanda 1903 (K. Claeson i OHN). Aneby Bälaryd Skärsjö, sjöängen (G. Andersson ms 1967). Jönköping Gränna (Lindeberg 1845). Jönköping 1863 (D. M. Eurén i LD). Skärstad Säby (Gadamer ms 1919). Tingsryd Urshult (Engdahl enligt Scheutz 1862); Bastaremåla 100 m O den västra gården (4E1h 4542), vägren, 1989 (JEH); Hackekvarn 1883 (C. O. U. Montelin i UPS); Hunnamåla 100 m SO Gårdgölen (4E1i 0944), igenväxande gräsäng, 100-tals 1985 (JEH, belägg hos finnaren); Hunnamåla 100 m N den västra gården och 100 m S den östra gården (4E1i 0942, 0645), lövskog resp. torr högörtäng, båda 1985 (JEH). Väckelsång där vägarna mötas från Krokagården och Rafflanäs över till Östad, lund, 1925 (B. Svensson 1994; belägg i BSvens). Tranås Adelöv Kappetorp i Brunnshagen på en kulle, 1817 (Kröning 1818). Linderås Botorp (C. J. Petersson ms 1850). Säby 1875 (H. Åberg i PerBrahe och UPS); Hjälmaryd 1870 (A. H. A. Åberg i LD och S), 1959 (G. Hellgren i Säby); Hårkrankeryds norra äng, kring sekelskiftet 1800 (Ljungh ms, Ennes ms 1823); Åbonäs 1870 (A. H. A. Åberg i LD). Vaggeryd Åker Galtås 1810 (J. Forsander och Hesslén enlig Forsander ms 1810a). Vetlanda Fröderyd (Scheutz 1857); Årset 1921 (R. Sterner i S och UPS); Äsprilla 800 m NNO vägskälet (6E1j 1311), sågplan, 1985 (LÅA). Värnamo Värnamo 1861 (Theorin i LD); Hov 1813 (Forsander ms 1812–20); Norrhorja och Sörhorja (båda Ennes ms 1823); Östra Fjerdingen (Forsander ms 1820). Växjö Dänningelanda (Wieselgren enligt Forsander ms 1820). Kalvsvik (Engdahl enligt Scheutz 1862). Tolg (Wieselgren 1844–46). Uråsa Högnalöv (Scheutz 1871). Växjö 1886 (J. P. Gustafsson enligt C. Mossberg ms); Evedal 1896 (K. Sjöqvist i LD); Hovsberg 1896 (K. Sjöqvist i LD under namnet M. nemorosum, ombestämning ThK 1994); Solberget (Wieselgren enligt Forsander ms 1820). Östra Torsås flerstädes (Pleijel ms). Öja (Scheutz 1864); Hökaryd (4E9f 3412), skogskant på backsluttning, 1989 (CM, belägg i LD, !ThK). Älmhult Virestad Degersnäs 200 m N den norra gården (4E4b 3027), åkerholme, 1986 (JEH).
Osäkra uppgifter. Jönköping Norrahammar 100 m V och 300 m O Sandseryds kyrka 1980 resp. 1976 (S. Pettersson); verkligen riktigt? Nässjö Nässjö Handskeryd 1909 (A. Hülphers i S, inblandning på ark med skogskovall M. sylvaticum); troligen ett felmonterat ex.
Osäkra uppgifter. Jönköping Norrahammar 100 m V och 300 m O Sandseryds kyrka 1980 resp. 1976 (S. Pettersson); verkligen riktigt? Nässjö Nässjö Handskeryd 1909 (A. Hülphers i S, inblandning på ark med skogskovall M. sylvaticum); troligen ett felmonterat ex.
