sanddådra
Camelina microcarpa
Mer information om arten
C. sativa ssp. microcarpa
Sanddådra växer på torr, basrik sandjord. Arten är konkurrenskänslig och kräver öppen mark och god ljustillgång. Den var förr ganska vanlig i Jönköping Gränna och Visingsö, där den växte på åkrar, i torrbackar och på störd mark i allmänhet; troligen har den funnits mycket länge i detta område. I nutid påträffas den huvudsakligen på skräpmark, tippar och utkast, i Aneby och Tranås dessutom på banvallar och bangårdar längs stambanan. Under mera naturliga förhållanden sågs arten under inventeringen endast på en plats på Visingsö. I övriga delar av Småland har nog förekomsterna varit tillfälliga och betingade av införsel med frövaror (i Värnamo Värnamo i vall 1919).
Camelina-experten Zbigniew Mirek bedömde 1987 34 herbarieark av sanddådra från Småland. Av dessa fördes 33 till ssp. sylvestris men endast ett, samlat i Kalmar Kalmar 1902, till ssp. microcarpa. Av detta får man dra slutsatsen att ssp. sylvestris är den i landskapet dominerande och bofasta rasen, medan ssp. microcarpa hos oss är en tillfällig gäst.
Funnen i 9 rutor; tidigare uppgifter från 34 rutor. – Gammal, nu försvinnande kulturföljeslagare.
Arten betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).

Första fynd

Först publicerad av C. J. Lindeberg från Jönköping Gränna Västanå (Lindeberg 1845 under namnet C. silvestris). Ett odaterat belägg samlat av Lindeberg i Gränna finns i GB och ett från 1853 i LD; båda har bestämts till C. microcarpa ssp. sylvestris av Z. Mirek 1987.

Variation

Sanddådra står nära oljedådra C. sativa och kan vara svår att skilja från dennas håriga variant, ryssdådra C. sativa var. zingeri. Denna har för övrigt ibland räknats som en ras av sanddådra (se vidare under oljedådra). Även om ryssdådran inte räknas in är arten C. microcarpa variabel. Den brukar numera delas i två underarter, ssp. microcarpa och ssp. sylvestris; den senare är mörkare grön och har något större blommor och frukter.

Lokaler

Samtliga lokaler (* anger att Z. Mirek år 1987 bestämt insamlingen till ssp. sylvestris). Aneby Bredestad Aneby, järnväg (G. Andersson ms 1967). Frinnaryd 1050 m NNV kyrkan (7E4i 4117), skräpig bangård, 1992 (JJ) ej §994 (HS). Eksjö Ingatorp korsningen Storgatan–Stationsgatan (6F8f 0219) obebyggd tomt, skräpmark, 1 ex vid trottoarkanten 1987 (GdE AK), ej 1994, 2004 (AK SC). Hultsfred Hultsfred 1894 (O. Köhler i S*). Järeda Skinskälla, gammal åker, 1975 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD*). Högsby Högsby Berga station 1907 (G. Linderoth i OHN). Jönköping Gränna se primäruppgifter; allmän (Lundeqvist ms 1919); Bunnström, vägkant, 1962 (J. Broomé i S); Gyllene Uttern, torvtak, 1977 (N. Lundqvist i UPS*); Kabbarp (Janzon ms före 1907); Mällby 1878 (C. A. Andersson i LD* S* och UPS), före 1929 (Lundequist 1929); Röttle (Lundequist 1929); Uppgränna (Janzon ms före 1907); Västanå (Lindeberg 1845); 700 m NNO Västanå slott (7E6d 1034), skräpmark, sandtag, 1984 (EvG, !ThK); Vretaholm och Vässingarp (båda Janzon ms före 1907); 650 m VSV Ängsholmen (7E7e 1217), handelsträdgård, ogräs, 1985 (EvG). Jönköping (N. J. Scheutz enligt T. M. Fries 1858); belägg från 1863 (D. M. Eurén i LD, bestämd till ssp. sylvestris men med drag av ssp. microcarpa av Z. Mirek 1987) till och med 1890 (E. Flodmark i S*). Ljungarum 700 m NNO djursjukhuset, lagerområde, 1977 (S. Pettersson); Kämpevägen 1976 (B. Johansson i SVätt). Skärstad Gissebo 1922 (B. Hedvall i LD*). Visingsö 1861 (J. N. Åkermark & K. A. Belfrage i LD*); ´mångenstädes på åkrar m.m.´, t.ex. Aspby, Avlösa, Erstad, Kumla, Pavola Malm, Rökinge, Rönäs, Stigby sjöbranter och Tunnerstad (alla Zetterstedt 1878; belägg från Stigby sjöbranter 1877 i UPS); Sandudden (7E8d 1730), sandmark, 1988 (EvG TM). Kalmar Dörby Barkestorp (N. Blomgren enligt Hård ms 1924). Halltorp Värnanäs 1888 (T. Petersohn i LD* OHN och S*). Kalmar ´t.a. på sandfält och i skärgården´ (Westerlund 1852), 1902 (G. Karlsson i LD, bestämd till ssp. microcarpa av Z. Mirek 1987), på barlast, 1903 (H. Witte i UPS), 1912 (S. G. Blomqvist i OHN), 1920 (U. Danielsson i OHN, E. von Feilitzen i UPS*), flerstädes (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Barlastholmen 1911 (T. Erdmann i S, !Z. Mirek 1987, ej underart); Kullö 1942 (T. Sundin i GB* och LD*); norra fyllningen 1904 (anonym i OHN); Kallbadhuset, vägkant, 1953 (Nyström ms); Skällby, åker, 1943 (K. Nyström i S*). Kläckeberga Tyska bruket 1943 (T. Sundin i LD*). Ljungby Bottorp vid ladan nära Hagbygränsen, 1940-talet (Nyström ms). Nässjö Barkeryd (F. Larsson enligt Scheutz 1871 och ms). Oskarshamn Oskarshamn 1930 (D. Hedenlo, belägg hos finnaren). Sävsjö Hultsjö (Sandblom enligt Sterner ms 1), 1910-talet (J. Pontén enligt Gaunitz 1928). Vrigstad 1890 (C. G. Lundberg i OHN). Torsås Söderåkra Kollinge (T. Wolf enligt Hård ms 1924). Tranås Säby 500 m NO Höckle (7E6i 0946), järnvägsbank, enstaka 1990, 18 ex 1994, inga 2004 (allt JJ); 600 m NV Malingskog (7F7a 2017), rötslam på soptipp, 2 ex 1992, inga 1994 eller 2005 (allt JJ); Sommen 1884 (A. Molin i Norrk); 200 m V Vätinge (7E5i 4635), järnvägsbank, 1979 (HR), 120 ex 1994, 16 ex 2004 (båda JJ). Vaggeryd Byarum Gärahov, åker, 1922 (K. Blom i OHN, !ThK 2004). Värnamo Värnamo Fattiggården 1919 (B. Nilsson i S* och UPS) troligen = epidemisjukhuset, 2 ex i vall 1919 (Hård 1920). Västervik Västervikstrakten här och där (Pleijel ms), flerstädes (Lundin 1936). Dalhem 1904 (L. G. Bennich-Björkman i UME); Hackenäs (Scheutz 1862). Hallingeberg Skaftekulla ca 1915 (C. E. Gustafsson ms 1923). Loftahammar Källvik 1912 (A. G. Eliasson i S*); Mistekärr, västra gården invid allmänna vägen (7H4a 3441), körbro vid ladugård, 1986 (MA, belägg i Vvik, !ThK 1991). Västervik (Scheutz 1862). Västra Ed Blidstena 1865 (A. P. Gustafsson i LD, bestämd till ssp. sylvestris men med drag av ssp. microcarpa av Z. Mirek 1987). Växjö Växjö (Scheutz 1881). Östra Torsås Ingelstad 1892 (C. Wernstedt i UME*).
Osäkra uppgifter. Alvesta Alvestatrakten (Pleijel ms); avser säkert C. sativa – belägg samlade av Pleijel från Alvesta är denna art, som inte redovisas i handskriften. Värnamo Nydala ´fanns tidigare, ej sedd på senare tid´ (Hjelmqvist ms); hos Hjelmqvist (1958) anges dock att arten var C. sativa och att den uppträtt i linåker 1917. Uppgiften om C. microcarpa beror troligen på minnesfel. Växjö Bergunda (Hyltén ms 1928, Trolander 1928); belägget från 1924 (nu i LD) är C. sativa. En tidigare uppgift från samma lokal (Scheutz 1885) får anses osäker då belägg saknas.
karta