ryssgubbe
Bunias orientalis
Ryssgubbe växer på torr eller frisk, helst lerig jord. Den står gärna som solitär på naken mark, men den är konkurrensstark och kan ingå i högörtvegetation tillsammans med andra storväxta ogräs. Arten kom till Sverige vid mitten av 1700-talet med spannmål från Östeuropa. Den spreds till åkrarna, med fartygens barlast till hamnar och med järnvägstransporter till banområden och samhällen. Som åkerogräs noterades den i Småland från 1817 till 1924 men saknar nu betydelse som sådant (däremot står den ibland på åkerrenar och i gårdskanter). Vid järnvägarna, en biotop som nu är en av artens viktigaste i vårt landskap, noterades den inte förrän 1919. Dessutom påträffas den på vägkanter, grusplaner, utfyllnadsmark och tippar.
Ryssgubben verkar öka sakta inom vissa områden i Småland, men den är inte alls så invasiv och påträngande som i Mälarlandskapen.
Funnen i 124 rutor; tidigare uppgifter från 61 rutor. Ganska sällsynt kring Jönköping och Tranås samt inom ett bälte från Eksjö till Oskarshamn och Kalmar; i övriga trakter sällsynt eller mycket sällsynt. – Sentida inkomling; bofast.
Ryssgubben verkar öka sakta inom vissa områden i Småland, men den är inte alls så invasiv och påträngande som i Mälarlandskapen.
Funnen i 124 rutor; tidigare uppgifter från 61 rutor. Ganska sällsynt kring Jönköping och Tranås samt inom ett bälte från Eksjö till Oskarshamn och Kalmar; i övriga trakter sällsynt eller mycket sällsynt. – Sentida inkomling; bofast.
Första fynd
Elias Fries och Johan Forsander noterade 1817 ryssgubben på Jönköping Visingsö utanför Kumlaby gymnasiums botaniska trädgård: den växte där på ´åkrarne och åkerrenarne´. De antog att det var en rymling ur trädgården, vilket dock inte behöver vara fallet (jämför nedan)! – Arten publicerades först från Kalmar Kalmar av Westerlund (1852a, b), ´r. på åkrar´.
Lokaler
Lokaler i Kronobergs län. Alvesta Alvesta i åkrar 1912–14 men ej 1915 (Pleijel 1916). Moheda Tideberg (5E5f 0619), gammal tomt, 1980-talet (IgA RB IC). Skatelöv Ströby, näst nordligaste gården (4E8e 4440), intill ladugård, 1 ex 1991 (StJ). Vislanda 500 m SSV Hästhagen (4E8d 4431), vägkant, 1 stort ex 1987 (ÅW, belägg i OHN). Lessebo Ekeberga Kosta bruk i åkrar (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1). Tingsryd Urshult 750 m VSV Södergåren (4E3i 2934), skräpig upplagsplats vid stengärde, 1987 (SK ABC). Väckelsång stationen 1929 (B. Svensson 1994). Uppvidinge Nottebäck (K. E. Samuelsson ms 1928); Norrhult (Scheutz 1878); Åkvarn (Åberg 1970). Åseda 25 m O Furusjömåla (5F6h 4322), vägkant, 1990 (AvG); 200 m O Yggersryd (5F8e 4216), gräsmark vid åkerkant, 1987 (KP AvG); Åseda station (5F7e 3021), grusmark, järnvägsområde, 1989 (KP). Älghult Fröseke 150 m VSV landsvägsbron (5F2j 3538), gammal banvall, 1988 (LtS); Möckleshult (5F4i 1013), ängsmark, f.d. åker, 1990 (CM, belägg i LD). Växjö Bergunda Örsled, nedanför backen, 1924 (P. Hyltén i LD, Hyltén ms). Dädesjö Asby några få ex, men de har ej hållit sig kvar (J. P. Gustafsson ms 1921). Sjösås 1972 (S. Åberg i OHN); Broaryd (5F6a 4439), åkerkant, 1986 (KP, !ThK). Växjö (C. Lindman enligt Hård ms 1924); ca 5 km från Växjö, skräphög, 1905 (Hård ms 1924); Hofsberg 1896 (K. Sjöqvist i LD); Norra Fridhem 1922 (A. S. Trolander i LD); Nydalavägen 24, västra sidan (5E1h 2932), kant av f.d. åker, 1980-talet (CM). Öja mitt för Pellagård, 1940-talet (Angser 1974). Öjaby Helgevärma vid kronokvarnen, 1889 (C. O. U. Montelin enligt C. Mossberg ms); 200 m S Stora Södralund (5E2g 4722), åkerren, 1982 (KI). Älmhult Älmhult stationen (4D4j 0-2-) 1991 (ÅR).
