Vanlig pimpinell
Äkta pimpinell är vanlig i stora delar av Europa (men sällsyntare i norr), i Medelhavsområdet och österut till Centralasien. Den är mycket kulturgynnad; kanske är hela dess nordiska förekomst ett resultat av spridning i relativt sen tid (17–1800-tal), även om växten har antagits vara spontan i sydvästra Skåne och på Gotland (Hylander 1943, Nordborg 1967). Den odlades under 1800-talet, dels som kryddväxt, exempelvis till vin, dels som fårfoder (Nyman 1868); dessutom har den kommit in med gräsfrö (Hylander 1943). I Småland föredrar den torra, solvarma platser med gles växtlighet, gärna på sand och grus, i sluttningar eller utmed vägar och järnvägar.
De flesta lokalerna finns i nordost, och här är också de riktigt gamla fynden gjorda. Det kunde vara frestande att betrakta växten som ursprunglig där, särskilt som ett par fynd har gjorts i anslutning till sydvända bergbranter. Men koncentrationen dit beror snarare på att växten har funnit särskilt goda betingelser i detta område med sin brutna topografi och sina många solvarma miljöer. En intressant kommentar finns på ett ark från Gamleby socken, samlat 1861 av Scheutz: ´på grusbackar ymnig! vere inquil.!! [vere inquilinus = en verkligt bofast främling]´. Jämför även Sjöstrands (1863) synpunkt, återgiven under Primäruppgifter på vingpimpinell. – Aktuella fynd i vägkanter och på banvallar behöver inte ha något samband med de tidiga fynden utan kan representera senare introduktioner.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. Mycket sällsynt. Sannolikt inkommen eller förvildad, främst under 1800-talet; bofast.
Lokaler
Allt material i S har bestämts till ssp. minor av G. Nordborg 1959.
Jönköping Bottnaryd Fåglaberg (7D0h 4704), skrapad slänt, fröinkomling?, 1990 (LtS).
Kalmar Dörby Ebbetorp 1885 (J. Wickbom i GB LD OHN S och UPS); Smedby 1886 (Ln i S). (Båda under namnet Poterium muricatum, korrigerad till ssp. minor i GB av E. Ljungstrand, LD och S av G. Nordborg 1959, i OHN och UPS av ThK 2004). Ryssby Ryssbylund 1863 (E. Friman i Oge och S).
Oskarshamn Oskarshamn Grimskallen (5G9i 4201), hamnplan, 1990 (ÅR, belägg i LD och OHN), 1999 (ÅR, belägg i OHN, !ThK).
Valdemarsvik Tryserum 100 m SSV Öjelsbo gård (7G8h 3142), vägslänt, enstaka, 1981 (EkM, belägg i OHN, !ThK 2004).
Vimmerby Tuna Spångenäs järnvägshållplats (6G7d 1025), mellan rälsen, 1980 (BD, !ThK), 1991 (BD).
Västervik Dalhem Sjöände 1872 (A. Larsson i UPS, !ThK 2004); Hamrabergets S-ände = 600 m SO Fridhem (7G7c 2048), vägkanter vid gammalt grustag, riklig 1992 (BD IH, belägg i Vvik, !ThK), ett 20-tal ex 1999 (R. Oppgården); 1 km SO Näset (7G7d 0616), vägkant/bergfot, 1985 (IH BD, belägg i IH:s herbarium, !ThK), 1991 (BD), 1994 (AxL, belägg i OHN, !ThK 2004), ett 20-tal ex 1999 (R. Oppgården). Gamleby flerestädes på grusbackar (Scheutz 1861) många belägg från 1849 (Cederstråhle i S; ´Gamleby köping´) till 1907 (P. Tham i LD); 400 m O Back (7G3g 3848), vägbank vid koloniträdgård, 1987 (BD, !ThK), ett 10-tal ex 1999 (R. Oppgården); Baggetorp 1895 (A. Gabrielsson i Vvik, !ThK 2005); Gamleby köping efter vägen åt Nygård 1898 (H. E. Johansson i S); Skramstad 1862 (J. Norberg i GB PerBrahe S UME), 1865 (Willd i LD och UPS, i LD !G. Dahlgren, i UPS !ThK 2004), mellan Gamleby köping och Skramstad t.h. om vägen 1867 (A. P. Gustafsson i LD). Lofta flerestädes på grusbackar (Scheutz 1861); Dynestasjön, äng, 1950 (N. F. Holmberg i Vvik, !ThK 2005); Hässelstad 1860 (N. J. Scheutz i UPS, !ThK 2004); Nygård, på ömse sidor om stora landsvägen, 1852, 1853 (A. E. Goldkuhl i S). Västra Ed se primäruppgifter. Överum Olserum utan år (C. F. Willd i S).
