spetståg
Juncus acutiflorus
Mer information om arten

En atlantisk art, som närmast oss förekommer spontant i västra Danmark och sydvästra Norge. Den liknar ryltåg J. articulatus men har smalare och spetsigare kalkblad och kapslar.

Första fynd

Ett odaterat herbarieark från Västervik Västervik finns i S. Det har ingått i C. M. Nymans herbarium, bär namnet J. sylvaticus och bekräftades tillhöra J. acutiflorus av C. Lindman 1916 och S. Snogerup 1986. Uppgiften är den enda från Sverige, bortsett från att namnet även använts för former av ryltåg J. articulatus (se under Oriktiga uppgifter); den publicerades av Lindman (1918) men förbisågs av Hylander (1953, 1971). – Förmodligen har det rört sig om en förekomst på barlast. I katalogerna till två nu försvunna herbarier (Lagerberg ms 1829, Lönnberg ms 1845) angavs nämligen ´Juncus sylvaticus´ ha insamlats 1828 och 1845 ´på stranden vid Grantorpsviken Wvik´. Flera andra västeuropeiska arter togs vid denna tid på barlast vid Västervik, bland annat nålginst Genista anglica, tysk ginst G. germanica och ärttörne Ulex europaeus.

Utbredning

Inga aktuella uppgifter; 1 tidigare (se primäruppgifter). – Tillfälligt inkommen.

Lokaler

Oriktiga uppgifter.
Under 1800-talet var spetståg och ryltåg J. articulatus ännu inte klart avgränsade från varandra, och namnen J. acutiflorus och synonymen J. sylvaticus användes då för vissa former av ryltåg. Detta gäller för åtskilliga smålandsuppgifter i handskrifter (undantag, se ovan!) samt för tryckta uppgifter hos Scheutz (1857, 1864, 1881) och Westerlund (1852b). – I modern tid har spetståg angivits som tämligen allmän i Vetlanda Ramkvillabygden av Kjellander (1988), en av många uppenbara missuppfattningar i detta verk.