P. balsamifera var. elongata
Jämtlandspoppel påträffas på vägrenar, betesmarker och gårdskanter på frisk eller måttligt torr mark. I de flesta fall är den säkert från början planterad på platsen, men någon gång har den kommit ut till soptippar, grustag eller liknande. – I södra Götaland tycks jämtlandspoppel vara ovanligare än äkta balsampoppel, medan förhållandet verkar vara omvänt i mellersta och norra Sverige. I Sverige är den rätt gammal i odling (första daterade belägg är från 1828, Hylander 1945a); dess ålder i Småland går inte att avgöra, eftersom sorten skildes ut först 1945 och tidiga belägg av balsampoppel är få.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 37 rutor; 1 tidigare uppgift. Sällsynt men säkert mycket förbisedd (en del uppgifter på artnivå avser sannolikt jämtlandspoppel). Den starka koncentrationen till nordväst beror nog inte på ojämnt intresse bland inventerarna; sorten är t.ex. mycket ovanlig i sydost, där alla påträffade balsampopplar sortbestämts. – Förvildad, bofast (på flera av lokalerna nedan dock kvarstående eller utkommen).
Lokaler
Aneby Bredestad Hult (7E2j 4512), vägkant (föryngring), 1991 (IB TsK, !ThK). Frinnaryd 200 m V Norra Isaryd (7E4i 3435), vägren, förvildad, 1983 (HS, !ThK). Marbäck 300 m SV Vrangsjö (7E3j 2503), vägren, förvildad, 1992 (JJ).
Gislaved Stengårdshult 30 m SV kyrkan (6D6g 2511), frisk betesmark, 1990 (LtS, belägg i LD, !ThK).
Hultsfred Mörlunda Djupedal (5G9b 2647), ödetorp, 1989; Höganäs (6G0b 2010), tomt och ladugårdsplan med omgivningar, 1989 (båda JC).
Högsby Högsby Sjöudden (5G8c 1940), buskage i utkant av tomt, 1987 (JC, belägg hos finnaren).
Jönköping Barnarp Moliden (6E9a 0737), vägkanter, 1989 (EtN, belägg i OHN). Gränna Anneberg (7E6f 0411), vägrenar och beteshage, 1986 (JJ); 200 m SV Nyhem (7E8f 1101), vägkant, 1987 (BH, belägg i LD, !ThK). Järstorp 400 m ONO Ingelstorp (7D1j 1627), soptipp, 1992 (LtS NT, belägg i LD, !ThK). Mulseryd Bygget 75 m V den södra gården (6D9f 4333), gårdsplan, 1990 (LtS); Stora Bosarp (6D8g 2310), park vid gård, 1990 (EF, !ThK). Skärstad Hulsingstorp (7E3d 2237), vägkant, riklig, 1989 (BD MA, belägg i Vvik, !JC).
Kalmar Förlösa 400 m SV Kråksmåla (4G8g 1-0-), f.d. åker, 1998; Lindsdal 100 m N Folkets hus (4G7f 4944), skräpmarkstriangel, 1993 (båda SD, belägg i OHN).
Markaryd Markaryd Norra Århult (4D2b 4844), gles lövskog, 1988 (TH, belägg hos finnaren, !ThK).
Nässjö Flisby Dala (7E1h 0642), sandtag, 1992; Mosshult (7E0h 2111), vägkant, 1992; Syreda (7E1i 3508), lövpark, förvildad, 1992; (alla IB TsK, belägg i LD). Nässjö 800 m NV Gamlarps skola (6E9g 0727), ödetomt, 1985 (BE, belägg i LD, !ThK).
Tranås Linderås Sjötorp (7E5h 1417), vägkant, 1982 (ThK, belägg hos finnaren, !N. Karhu 1990). Säby 900 m SSO Aggasgården (7F9a 1309), torr kulturmark, 1992; Brostugan (7E5j 1923), vägslänt, 1991; 850 m O Malingskog (7F7a 1730), tomtmark, rotskott, 1991; Skärpan 50 m NNV den östra gården (7E9j 0523), gräsmark, 1991; 50 m V Tismetorpet (7F8a 2118), vägkant, rotskott, 1991 (alla JJ).
Uppvidinge Åseda 500 m SSO Österkulla (5F6f 3738), vägkant vid igenväxande tomt, 1990 (KP, belägg i LD, !ThK).
Vaggeryd Byarum 800 m SV Götafors (6D4j 4838), åslänt vid brofäste, 1990 (LP, belägg i LD, !ThK).
Vimmerby Rumskulla Ventzelholms f.d. stationsplan (6F9h 3628), 1992 (AxL, belägg i OHN, !JC). Södra Vi Ålhult 100 m V ladugården (7F1j 4614), vägkant, 1988 (SM, belägg hos finnaren, !ThK).
Västervik Blackstad se primäruppgifter. Gladhammar Sundsholm 150 m N ladugården (6G8h 4847), parkartad hagmark, ca 1980 (FG ImJ, belägg i FGs herbarium, !JC). Hallingeberg Engelsbergstomten (6G9g 2414), igenväzxande tomt, 2005 (GB, belägg hos finnaren, !ThK 2006). Västrum Hästhagsvägen (6H9a 4415), vägdike, 2006 (RK, belägg i OHN).
