majviva
Primula farinosa
Majviva växer i låg vegetation på fuktig eller våt, i regel kalkrik mark. Den gynnas av bete, slåtter och andra åtgärder som håller marken öppen och skapar jordblottor där nya plantor kan etableras. Arten är känd från de flesta landskap norrut till Jämtland men har gått tillbaka mycket starkt utom på Öland och Gotland, där man framför allt finner den i kalkkärr, kalkfuktängar och alvarvätar. I Småland har den troligen oftast vuxit i fuktig slåttermark, och dess tillbakagång i landskapet beror nog i första hand på slåtterbrukets upphörande. Den var tidigare spridd i norra Småland och förekom även i så magra trakter som Markaryd, Tingsryd och Växjö. Arter med liknande utbredning, ståndort och historik i landskapet är honungsblomster Herminium monorchis och stallört Ononis spinosa ssp. arvensis.
Tillbakagången har skett tidigare i Småland än i mera kalkrika trakter. Av totalt 56 småländska lokaler är 38 endast kända från 1800-talet. Under förra hälften av 1900-talet noterades majvivan på 20 lokaler, under senare hälften från 8. Efter 1975 finns det säkra uppgifter bara från en lokal, Vimmerby Frödinge Alsta, där beståndet är avtagande; den senaste rapporten därifrån är från ca 2000.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 56 rutor. Mycket sällsynt; utdöende. – Ursprunglig.
Den kvarvarande lokalen i Vimmerby Frödinge är givetvis mycket skyddsvärd. Som en relikt av tidigare ängsbruk förekommer där även ängsvide Salix starkeana ssp. starkeana.
Tillbakagången har skett tidigare i Småland än i mera kalkrika trakter. Av totalt 56 småländska lokaler är 38 endast kända från 1800-talet. Under förra hälften av 1900-talet noterades majvivan på 20 lokaler, under senare hälften från 8. Efter 1975 finns det säkra uppgifter bara från en lokal, Vimmerby Frödinge Alsta, där beståndet är avtagande; den senaste rapporten därifrån är från ca 2000.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 56 rutor. Mycket sällsynt; utdöende. – Ursprunglig.
Den kvarvarande lokalen i Vimmerby Frödinge är givetvis mycket skyddsvärd. Som en relikt av tidigare ängsbruk förekommer där även ängsvide Salix starkeana ssp. starkeana.
Första fynd
Majviva noterades 1741 som en av de ´växter, som denna tiden allmänt sågos´ kring Kalmar Kalmar (Linné 1745b under namnet Primula foliis crenatis glabris, limbo florum plano [viva med naggade, kala blad och platt kronbräm]). Ännu hundra år senare fanns den ´här och där, mera sparsam [än gullviva P. veris]´ (Westerlund 1852b), en uppgift som har stöd bland annat i följande dagboksanteckningar från Berga: ´Primula farinosa prydde ängarne öfveralt (30 maj 1847)´ och ´Primula farinosa uppskjöt nu sin lilla, täcka corolla [blomkrona] från de lersjuka och sidländta ängarne. Jag hade knapt vidrört den förr än jag blef smittad af dess hvita, hela växten betäckande mjöl (10 maj 1848)´ (Westerlund ms 1844–52). Även Sjöstrand (ms 1831) hade sett den på ängar vid Berga, och D. G. Petersson (ms) noterade den vid Svaneberg 1846–47. Något senare bedömdes den vara ´kring Calmar ytterst sällsynt´ (Sjöstrand 1863); senare observationer saknas.
Bygdenamn och bruk
lammrosor (Kalmar; Westerlund ms 1844–52).
Lokaler
Samtliga lokaler. Alvesta Mistelås (Hagelberg 1766). Aneby Lommaryd Degla vid Store dungen (Munthe ms 1814); Nobynäs (S. Törner enligt Ljungh ms); Skareda (Ljungh ms). Eksjö Eksjö 1900 (G. Elander i LD), 1904 (E. Bergström i LD); Hagersryd 1863 (E. Carlson i S), (Dusén 1868), 1899 (P. Johansson i LD), 1905 (J. Claëson i OHN), (signaturen W. Pn enligt Hård ms 1924). Höreda Kvarnarp 1898 (S. Lagerberg i GB). Ingatorp Kvarnängen, Bruzaholm 1851 (Sjögreén ms 1851). Gislaved Gislaved utan år (R. Mårtensson i LD). Ås Sunnaryd 1910 (O. Palmgren i GB LD och S). Hultsfred Målilla Basgärde 1975 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD); Flathult (Stenstorp & Nelin 1976). Mörlunda (Scheutz 1857), 1905 (G. Ström i Emdal), före 1933 (L. Cederkvist enligt Sterner ms 1), 1940-talet (B. Ström i Emdal); Mörlunda skattegårds äng, 1822 (Blomberg ms 1822). Tveta Odensås (Stenstorp & Nelin 1976). Vena Krokek (Knutz 1957); Vena station 1906 (I. Franzen enligt Stenar ms). Jönköping Gränna (Lindeberg 1845), 1857 (Scheutz 1857), 1890, 1891 (J. E. Lundequist i S resp. LD); Boeryd (Janzon ms före 1907), 1889 (J. Edv. Lundequist i S); Grännaberget i kärr, före 1904 (J. E. Lundequist enligt Lundequist 1929); Mellby (Hård ms 1924); Ravelsmark (Janzon ms före 1907); Uppgränna (R. Mellin enligt Lundequist 1929). Järstorp (P. Colliander enligt Forsander ms 1820, Scheutz 1871). Jönköping (Scheutz 1862), 1869 (H. Fogelin i Finnved). Visingsö ängar nedom Busarp; Gästgivaregårdens äng (båda Zetterstedt 1878); Kumlaby 1877 (J. E. Zetterstedt i PerBrahe); ovan Rökinge; Stigby i ett kärr vid vägen; Tunnerstads ängar (alla tre Zetterstedt 1878). Kalmar Arby Arbylund 1915 (N. Ljunggren i Klm). Förlösa Kristinasborg, ängar (Sjöstrand ms 1831). Kalmar se primäruppgifter. Karlslunda Idehult 1892 (A. Andersson i OHN). Ryssby Skäggenäs Rev i Carex panicea-äng på stranden, måttligt 1919 (R. Sterner 1933; S om gården, kärr, 1930 (H. G. Bruun i UME); i Carex panicea-äng, 1931 (R. Sterner i S). Ljungby Bolmsö Sunnaryd 1910 (O. Palmgren i LD enligt Hård ms 1924; arket ej senare funnet). Markaryd Markaryd Fjärholma (N. O. Andersson enligt Scheutz 1878, Scheutz ms). Mönsterås Ålem 1866 (B. A. Engström i OHN). Nybro Madesjö Spaksmåla i en äng, måttligt till talrikt (Medelius ms 1911). Nässjö Norra Solberga Ormaryd (F. H. Ander enligt Hård ms 1924). Oskarshamn Kristdala Syserum, äng, 1823 (M. G. Sjögren ms 1823). Tingsryd Väckelsång 1924 (C. Lindman enligt herbarieex, Hård ms 1924). Tranås Linderås Göberga (Ljungh ms, Ennes ms 1823). Tranås Säby (Ennes ms 1823, Scheutz 1871), 1956–66 (G. Hellgren enligt Rönning 1996); strax S om Gripenberg, rikligt (Arnell enligt Hård ms 1924); invid gränsbäcken mellan Säby och Torpa vid gamla Ydrevägen (H. Aspö enligt Hjalmar Bjurulf 1951b, 1952); Slakthusmaden 1948 (G. Hellgren i Säby); Säby Norrgårds äng 1779 (B. Ennes enligt Ljungh ms); Tranås 1927 (G. Hellgren i Säby). Uppvidinge Lenhovda 1902 (J. G. Karlsson enligt C. Mossberg ms). Vaggeryd Byarum Gärahovs storäng NO vägen nära hassellunden, 1 ex 1967 (Staffan Johnsson 1975). Tofteryd Sjöbo gärde (Forsander ms 1812–20, ms 1820). Vetlanda Lannaskede hälsobrunn (A. Ahlander enligt Scheutz 1871, Scheutz ms). Vimmerby Frödinge Alsta ´ett par bestånd om 25 á 50 ex som mest vardera, fåtaligare under senare år (B. Danielsson 1979), dels 200 m SV bycentrum (6G9b 2131), våtäng, känd sedan ca 1930, torrlagd på 1980-talet (A. Söderqvist), dels 400 m S bycentrum (6G9b 1932), 47 ex 1990, 63 1991, 36 1992 (allt A. Söderqvist), ca 2000 (M. Karlsson Penttilä). Locknevi prästgårdens äng vid bastan 1840 (E. M. Andersson ms 1840). Pelarne, skogsmark, 1953 (A. Levin i OHN). Rumskulla Fiefall; Svartstorp, båda mossodlingar, före 1920 (Haak 1965). Vimmerby talrika rapporter från 1833 (´äng utanför Wimmerby; Bursie ms 1834) till 1863 (´allmän´; A. A. W. Lund 1863), belägg från 1878 (J. Cnattingius i Vvik) och 1880 (J. G. Gunarsson i S); Nybble, källäng, 1856 (Lindelius ms 1856); Tuvelyckan 1853 (A. A. W. Lund ms 1854), 1880 (A. A. W. Lund i S och Vvik). Västervik Dalhem Fagerdal före 1924 (J. Linder enligt Sterner ms 1). Västervik ´knappt omkring Westervik´ (Scheutz 1862); Enbacken vid Gamlebyviken (Lundin 1933). Västra Ed (Scheutz 1862). Överum, äng, 1830 (Cederschöld ms 1831). Växjö Dädesjö Eke Bosgård (Scheutz 1871). Älmhult Stenbrohult (Scheutz 1854).
Osäkra uppgifter. Jönköping Rogberga Tenhults herrgård, SO Tenhult (6E9c 3325), blandlövhage, 1991 och Nässjö Barkeryd Broddarp 3,5 km ONO Forserum (6E9e 3938), annan hagmark, 1990 (båda I. Bergengren enligt L. Andersson m.fl. ms 1987–90); sannolikt felskrivning för gullviva P. veris, som nämns i de tryckta versionerna. Tingsryd Urshult Urshults kommun 1966 (Wramner 1969); om uppgiften varit riktig borde den ha varit känd av fler. Västervik Loftahammar Aleglo–Bredvassa (Ljungström 1995b); uppgiften kräver bekräftelse.
Osäkra uppgifter. Jönköping Rogberga Tenhults herrgård, SO Tenhult (6E9c 3325), blandlövhage, 1991 och Nässjö Barkeryd Broddarp 3,5 km ONO Forserum (6E9e 3938), annan hagmark, 1990 (båda I. Bergengren enligt L. Andersson m.fl. ms 1987–90); sannolikt felskrivning för gullviva P. veris, som nämns i de tryckta versionerna. Tingsryd Urshult Urshults kommun 1966 (Wramner 1969); om uppgiften varit riktig borde den ha varit känd av fler. Västervik Loftahammar Aleglo–Bredvassa (Ljungström 1995b); uppgiften kräver bekräftelse.
