Backklöver växer på torr, väldränerad, basrik jord. Arten är ganska starkt bunden till örtrika torrängar i sydläge på grusåsar, grusbackar och moränslänter. Den har där ofta sällskap med solvända Helianthemum nummularium, backsmörblomma Ranunculus polyanthemos, ängshavre Helictotrichon pratense och flentimotej Phleum phleoides. Backklöver är en god indikator på tidigare slåttermark. Den är konkurrenskänslig och minskar på grund av igenväxning.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 246 rutor; tidigare uppgifter från 163 rutor. Ganska vanlig i mellersta Kalmar län (innanför själva kusten) och i en kil upp emot Vetlanda Alseda, ganska sällsynt i södra Kalmar län och mellersta Tjust, sällsynt i Tranåsbygden; saknas i stora delar av centrala och västra Småland. – Gammal kulturföljeslagare.
Lokaler
Sydliga, västliga och nordliga lokaler.
Aneby Frinnaryd se primäruppgifter. Lommaryd 700 m V Kliaryd (7E3h 2603), torpgrund, 1989 (RgE).
Emmaboda Vissefjärda 300 m NNV Bromboda (4F4h 0530), igenväxande torräng på åskrön, 1986 (ThK); 800 m SV Flädingstorp, 123-ans östra ren just S avtaget Bromboda (4F3h 4230), igenväxt torrbacke på åsgrus, 1 ex 1986 (ThK); 75 m SSO Kallmanstorpet (4F3g 1647), sydvänd torr backsluttning, ej sparsam 1987 (ThK); Norra Målatorp (R. Sterner enligt Sterner ms 1).
Jönköping Gränna (Allvin 1859 enligt Lundequist 1929), 1890 (F. Hagström i S och UPS); Kabbarp (Lundequist 1929); Långliden (Lundequist 1929); Ravelsmark 1892 (F. Hagström & E. Hagström i GB och S); Uppgränna 1873 (C. A. Andersson i UPS). Hakarp (Forsander ms 1820). Huskvarna Huskvarnafallen 1815 (Forsander ms 1812–20). Skärstad se primäruppgifter.
Kalmar Karlslunda Bossmåla 150 m SSV punkt 52,8, V om vägen (4G3c 4800), torr igenväxt björk- och enhage, rikligt, 1987 (PH); 500 m O Träkniv (4F4j 1032), äng, ca 1980 (BtL).
Nybro Oskar Pukabergsmåla 300 m ONO punkt 111,7 (4F5j 2940), snår, 1980 (HJ RL), ej sedd 1992 (ThK). Örsjö Örsjö station (Hård enligt Sterner ms 1).
Torsås Gullabo Karsjö (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1). Söderåkra flerstädes (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1); Brod (T. Wolf enligt Sterner ms 1). Torsås, gräsmark 1927 (S. Carlsson i OHN); Strömby 1919 (R. Sterner i UPS); Strömby 200 m V punkt 58,09 (4G2b 4309), torr högbyggd kulle, i sydläge, 1990 (ThK); Strömby 200 m VNV t NV punkt 58,09 (4G2b 4410), sydvänt bryn mot åker, ett 10-tal ex, 1990 (ThK).
Tranås Linderås Göberga ängar (Ennes ms 1823); prästgården, hage, 1849–50 (C. J. Petersson ms 1850). Säby Drumstorp se primäruppgifter; 300 m OSO Grytbäcken (7F9a 2514), torr grässlänt, 1982 (LT); Katarp, gräsvall, 1946 (G. Hellgren i Säby); 150 m S Katarp (7E6j 1632), övergiven grustäkt, 1980 (JJ); 150 m V Krämarps gård (7F8a 1323), torr gräskulle, 2003 (JJ); Käringeberg (Ennes ms 1823); Käringebergstrakten 1950 (G. Hellgren i Säby); Romanäs 1931 (von Rosen & Åkerblom ms 1931); Sågstugan (7E8j 0015), torr grässlänt, 1988 (LT); 300 m S Tismetorpet (7F8a 1819), torr betesmark, 1982 (LT).
Uppvidinge Älghult Höneskruv, ängshavreäng på åssluttning, 1952 (R. Sterner i GB).
Vetlanda Fröderyd Årset i Norregårds äng (Sandell ms 1834). Nävelsjö Dalskog (6E3j 1-0-) 1989-talet (RW).
Värnamo Fryele Näsbyholms trädgård (Forsander ms 1816).
Västervik Dalhem Dalhem station N Olstorp (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Viberg (H. E. Johansson enligt Sterner ms 1). Gamleby 1858–60 (Norberg ms 1860); NO om Borgfallsmossen (7G4f 4441), grusås, ca 1985 (SvN). Loftahammar 300 m SO Hula (7G3j 4349) 1988 (IH). Odensvi Näringe 1834 (Carleson ms 1834). Törnsfall grusgropen nära Hjorten, 1 ex 1948 (Stenar ms); Hjortekrog 1917 (C. E. Gustafsson i LD och S); 300 m SO Hjortekrog (7G1i 4018), gruskulle, 1983 (BD); nära Hjortenbaden 1947 (Stenar ms). Ukna Melby, Sångareberget 1864 (C. E. Liljenstolpe i Oge). Västervik 1833 (Carleson ms 1833). Västrum Horn 1834, 1835 (Johanson ms 1835, ms 1836). Överum på en kulle, 1829 (Cederschöld ms 1830).
Växjö Sjösås Heda, ängsmark, 1956 (N.-K. Åberg i OHN). Växjö (Arrhenius enligt T. Fries ms), 1868 (H. Fogelin i Finnved, !ThK). Öja Öpestorp, 1940-talet (Angser 1974). Ör 1873 (C. J. Johansson enligt C. Mossberg ms).
Åtvidaberg Gärdserum Falerum 1920 (Sterner 1922); Götestorp 1855 (K. A. Kastman ms 1855); Kulla (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Svenserum (R. Sterner enligt Sterner ms 1).
