äkta kaprifol
Lonicera caprifolium
Äkta kaprifol
Kaprifol är ursprunglig i sydöstra Europa och Kaukasus. Arten har odlats som doft- och prydnadsväxt åtminstone sedan 1700-talets början; den fanns i trädgården vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Caprifolium ramulis floriferis, perfoliatis, på svenska Walthorns blomma). Ibland står den kvar vid ödetorp eller sprider sig vegetativt ut från tomtgränser. Man finner också arten i stenrösen och snår samt på vägkanter, avfallsplatser och betesmarker, men oftast i närheten av bebyggelse. Den verkar inte frösprida sig i någon större omfattning.
Funnen i 139 rutor; tidigare uppgifter från 6 rutor. Sällsynt; ganska jämnt spridd i landskapet, dock med fyndanhopningar i Mönsterås Mönsterås/Ålem, Tranås Säby och Västervik Västervik. – Förvildad; bofast.
Kaprifol ökade kraftigt i slutet av 1900-talet, vilket troligen har sammanhang med ökad igenväxning kring gårdar och ödetorp.
Kaprifol är ursprunglig i sydöstra Europa och Kaukasus. Arten har odlats som doft- och prydnadsväxt åtminstone sedan 1700-talets början; den fanns i trädgården vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Caprifolium ramulis floriferis, perfoliatis, på svenska Walthorns blomma). Ibland står den kvar vid ödetorp eller sprider sig vegetativt ut från tomtgränser. Man finner också arten i stenrösen och snår samt på vägkanter, avfallsplatser och betesmarker, men oftast i närheten av bebyggelse. Den verkar inte frösprida sig i någon större omfattning.
Funnen i 139 rutor; tidigare uppgifter från 6 rutor. Sällsynt; ganska jämnt spridd i landskapet, dock med fyndanhopningar i Mönsterås Mönsterås/Ålem, Tranås Säby och Västervik Västervik. – Förvildad; bofast.
Kaprifol ökade kraftigt i slutet av 1900-talet, vilket troligen har sammanhang med ökad igenväxning kring gårdar och ödetorp.
Första fynd
Tidigast noterad av J. C. Lundwall (ms 1824) från Hultsfred Mörlunda Lundtorp, bakom källaren. – Bortsett från fyra osäkra uppgifter (se nedan) först i tryck hos Rühling (1997), som angav sex aktuella lokaler i Oskarshamn.
Lokaler
Tidigare uppgifter om förvildning. Hultsfred Mörlunda se primäruppgifter. Kalmar Kalmar Berga, gräsmark, 1950 (G. Berg i OHN). Oskarshamn Misterhult Jungfruåsen mellan Fårbo och grustäkten S om punkt 51,0 (Mårten Aronsson ms 1971). Oskarshamn Lilla Mark, repslagarebanan, i ett tätt slånsnår, slingrande på slån och ek, 1948 (S. Lindholm i OHN); Skolberget 1917 (A. Johansson i OHN). Västervik Västervik Hermanstorp 1952 (Danielsson ms). Växjö Dädesjö gamla kyrka, vid stenmur (JC, belägg i OHN).
Osäkra uppgifter. Följande uppgifter publicerades under namnet kaprifol och kan eventuellt avse L. periclymenum. Gislaved Reftele Nennesmo 1975 (Lagerlöf 1975). Nybro Madesjö Flögstorp, norr och söder om Flygsfors samhälle (Fagerström & Björn ms 1998). Nässjö Norra Solberga Vittingsberget 1974–75 (Hjorth & Bjelm 1979); Vittingen (Länsstyrelsen i Jönköpings län & Jönköpings länsavdelning av Svenska kommunförbundet [1981]).
Osäkra uppgifter. Följande uppgifter publicerades under namnet kaprifol och kan eventuellt avse L. periclymenum. Gislaved Reftele Nennesmo 1975 (Lagerlöf 1975). Nybro Madesjö Flögstorp, norr och söder om Flygsfors samhälle (Fagerström & Björn ms 1998). Nässjö Norra Solberga Vittingsberget 1974–75 (Hjorth & Bjelm 1979); Vittingen (Länsstyrelsen i Jönköpings län & Jönköpings länsavdelning av Svenska kommunförbundet [1981]).