slidsilja
Selinum dubium
Cnidium dubium
Slidsilja har en östlig totalutbredning och förekommer hos oss huvudsakligen på Öland. I Småland växer arten numera endast vid eller helt nära havet. Där förekommer den på näringsrik jord i sänkor i betade havsstrandängar, i försumpningar innanför stranden och ibland i högvuxen gräs- och starrvegetation på dyiga havsstränder. Den är hävdberoende; vid igenväxning frodas den först en tid, sedan trängs den tillbaka. – Tidigare har den även vuxit i fuktängar vid åar och i skogsängar – troligen slåttermiljöer – i inlandet, som mest 1,5 mil från havsstranden (Kalmar Mortorp). Ett par lokaler ännu längre in i landet har haft tillfällighetens prägel (Emmaboda Algutsboda, vägren; Högsby Högsby järnvägsbank; detaljer nedan).
Funnen i 9 rutor; tidigare uppgifter från 25 rutor. – Ännu ganska vanlig kring och strax norr om Kalmar, men tidigare med många fler lokaler och betydligt större utbredning längs kusten och även i inlandet. – Troligen ursprunglig.
Slidsiljan är på stark tillbakagång i landskapet. Ännu på 1950-talet såg Karl Nyström den på talrika lokaler i och kring Kalmar. Många av de under inventeringen upptäckta lokalerna var redan då individfattiga och befann sig under igenväxning med buskar, vass och högörter. Uppföljning och vid behov röjning av buskar och höga örter och gräs bör sättas in om denna växt skall kunna behållas i Smålands flora.
Arten betecknas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Slidsilja har en östlig totalutbredning och förekommer hos oss huvudsakligen på Öland. I Småland växer arten numera endast vid eller helt nära havet. Där förekommer den på näringsrik jord i sänkor i betade havsstrandängar, i försumpningar innanför stranden och ibland i högvuxen gräs- och starrvegetation på dyiga havsstränder. Den är hävdberoende; vid igenväxning frodas den först en tid, sedan trängs den tillbaka. – Tidigare har den även vuxit i fuktängar vid åar och i skogsängar – troligen slåttermiljöer – i inlandet, som mest 1,5 mil från havsstranden (Kalmar Mortorp). Ett par lokaler ännu längre in i landet har haft tillfällighetens prägel (Emmaboda Algutsboda, vägren; Högsby Högsby järnvägsbank; detaljer nedan).
Funnen i 9 rutor; tidigare uppgifter från 25 rutor. – Ännu ganska vanlig kring och strax norr om Kalmar, men tidigare med många fler lokaler och betydligt större utbredning längs kusten och även i inlandet. – Troligen ursprunglig.
Slidsiljan är på stark tillbakagång i landskapet. Ännu på 1950-talet såg Karl Nyström den på talrika lokaler i och kring Kalmar. Många av de under inventeringen upptäckta lokalerna var redan då individfattiga och befann sig under igenväxning med buskar, vass och högörter. Uppföljning och vid behov röjning av buskar och höga örter och gräs bör sättas in om denna växt skall kunna behållas i Smålands flora.
Arten betecknas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Först funnen av Sjöstrand i Kalmar Kalmar, ´i ängar och vid hafsstr. h.o.d. ymnigt´ (Sjöstrand ms 1831). Ett belägg från Kalmar Skälby samlat av Sjöstrand 1831 finns i UPS, och en annan av Sjöstrands lokaler, Kalmar Törnbäcksbro, publicerades av Wahlenberg (1831). Samtliga dessa uppgifter gavs under det då gängse namnet Selinum lineare. – Senare samlad och noterad från åtminstone 12 olika platser i Kalmar (specifikation i lokalförteckningen) och ännu 1992 sedd av Crister Albinsson inom stadens gränser: 400 m SSV Svensknabbens ridhus (4G6g 4538), avsnört strandkärr, bland havssäv. År 2000 var den försvunnen på grund av markarbete (CrA).
Lokaler
Samtliga lokaler. Emmaboda Algutsboda 1925 (A. S. Trolander i S) = mellan Slätthult och Tomeshult vid höjd 610, vägkant, 1926 (A. S. Trolander i LD; Trolander 1928c). Högsby Högsby Berga tegelbruk, järnvägsbank, 1914 (O. Köhler i S), troligen = Berga gård 1919 (E. Bergenholtz enligt Sterner 1933). Kalmar Arby (N. M. Sjöstrand enligt Hartman 1838). Dörby 1885 (H. G. Simmons i UPS); Ebbetorp (D. G. Petersson ms ca 1850); Grönalund 1945 (Nyström ms); SV och SO om Karlsro vid Ramsöviken (N. Blomgren enligt Sterner 1933); strax S om Sjöslättens båtbrygga, 160–170 ex 1945 (Nyström ms); 700 m O Sjöslätten (4G6f 1847), kärräng nära havet, enstaka, 1987–90 (SD), flera hundra 994 (SD). Förlösa Förlösa herrgård (G. Haglund enligt Sterner 1933); Gösbäckskvarn (G. Haglund enligt Sterner 1933 och ms 1); Karlshöjd (G. Haglund enligt Sterner ms 1); Kråksmåla (G. Haglund enligt Sterner 1933); Kvilla (G. Haglund enligt Sterner 1933); Källtorp 1853 (C. A. Westerlund i LD och S), 1859 (C. A. Westerlund i S); 600 m NO Sjöängen (4G8g 0-0-), madmark, 1982 (SD, belägg i OHN); 800 m ONO Sjöängen (4G8g 0510), i högt gräs på ganska torr mark, rikligt, 1986 och 1994 (SD), 30 ex 1997 (S. Råberg); 900 m NO Sjöängen (4G8g 0811), i högt gräs på ganska fuktig mark, mycket riklig 1986 (SD), riklig 1994 (SD), ca 45 ex 1997 (S. Råberg); Solhem 500 m SSO punkt 9,83 (4G8f 0743), vägkant, 10-tal ex 1989 (SD), 4 ex 1994 (SD); Ugglerum (G. Haglund enligt Sterner 1933); Ödingstorp vid vägen åt Balltorp sparsamt (G. Haglund enligt Sterner ms 1). Halltorp Värnarum 1888 (T. Petersohn i OHN och S). Hossmo utan år (anonym i Elias Fries herbarium i UPS); Binga (N. Blomgren enligt Sterner 1933); Dunö (N. Blomgren enligt Sterner 1933); S om Lilla Binga, dike, 2–3 ex 1945 (Nyström ms); 200 m V Långöns SV-spets (4G5f 1216), 7, 2 resp.4 ex 1997–99 (H. Wirén); Långöns V-sida (4G5f 1320), välbetad fuktig strandäng, stora bestånd, 1980 (ThK TH SK), ca 10 ex 1994 (CrA), borta 1998, 1999 (båda H. Wirén) och 2002 (ThK). Kalmar se primäruppgifter; Berga (Westerlund 1852b), 1872 (P. Björkman i GB S och UPS), ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1), gräsmark 1950 (G. Berg i OHN); Bergavikens strand (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); 200 m OSO Bergvik (4G7g 1846), ett 100-tal ex 1996 (SD); V om Falkenberg, gräsmark, ett 10-tal ex 1943 (Nyström ms); Gamla skjutbanan, ett 60-tal ex 1945 (Nyström ms); Jutnabbens badplats 400 m SSO Svensknabben (4G6g 4345), havsstrand, 3-4 ex 1999 (T. Johansson), 100-tals 2003, även 2005 (båda TsB); nära lokstallarna i ett dike, 3 ex 1944 (Nyström ms); 300 m V Måsholmen (4G7g 1846), havsstrand, 1994 (SD), ett 100-tal ex 1996 (SD), 450 ex 1997 (TsB), riklig 2000 (CrA), några ex 2004, 2005 (TsB); Oxhagen 1897 (O. Johansson i S); Skälby 1831 (M. G. Sjöstrand i UPS), 1881 (J. Jacobsson i LD), 1919 (anonym i OHN), 1926 (A. J. Snell i OHN), ett 10-tal ex 1946 (Nyström ms); strax N och S om vägen mellan Norra vägen och Skälby gård, ett 10-tal ex 1944 (Nyström ms); 100–300 m V Stenskärsudden (4G7g 0642), längs grusväg, havsstrand, 470 ex 1997 (TsB), 80 ex 2000 (CrA); Stensö 1919 (anonym i OHN), 1968 (H. G. Bruun i UME); Stensö udde 1891 (K. F. Dusén i UPS); 400 m SSV Svensknabbens ridhus (4G6g 4538), fuktig igenväxande gräsmark nära havet, 1983 (BtL SD GW ThK), avsnört strandkärr, bland havssäv, 1992 (CrA), ett 10-tal 1994 (SD), 125 ex 1997 (TsB); Svinö (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Södra utmarken 1895 (K. F. Dusén i S); Tallhagen 1880 (M. Lönnroth i UME, 1929 (A. J. Snell i LD), 1931 (A. J. Snell i GB och UPS), skogsäng, 1931 (N. Alroth i GB); nära stranden vid Tallhagens sydgräns, ett 50-tal ex 1943 (Nyström ms); Tallnäs 1944 (J. Lagerkranz i S och UPS); Törnbäcksbro se primäruppgifter; Törneby 1872 (K. Augustson i LD), ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Ängö 1869 (J. Lindér i PerBrahe), 1916 (J. Lagerkranz i S). Kläckeberga i en hage nära havet 1861 (K. J. Lönnroth i OHN); allmän på stränderna (N. Blomgren enligt Sterner 1933); Björkenäs (R. Sterner enligt Sterner 1933); 450 m SO Fjölebro (4G7g 3310), ett 50-tal ex 1996 (SD); Hårstorp 1867 (A. Lundell i LD S och UPS); Krafslösa (N. Blomgren enligt Sterner 1933); Kylinge (N. Blomgren enligt Sterner 1933); 800 m SV Lindeberga (4G7f 3244), fuktäng med Arnica montana och Serratula tinctoria, sparsamt 1990 (SD), 25 ex 1994 (SD); 400 m NO Oxhagen, norr vattnet Ö vägen (4G7g 3537), i vass, ett fåtal ex 1987 (SD); tegelbruket (Westerlund 1852b); 200 m OSO Vesslö (4G7g 4116), fuktig mark, starkt bevuxen med vide, fåtalig 1989 (SD); Värsnäs (R. Sterner enligt Sterner 1933). Ljungby (Sjöstrand enligt Hartman 1838), 1897 (C. M. Rydén i GB LD och S); Bottorp (N. Blomgren enligt Sterner 1933); S om Bottorps brygga i beteshage vid stranden, 1938 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Kölbygärde (N. Blomgren enligt Sterner 1933); Ljungbylund (N. Blomgren enligt Sterner 1933); Mellanmon (N. Blomgren enligt Sterner 1933); Råby 1889 (C. M. Rydén i S), 1893 (C. M. Rydén i PerBrahe och UPS), 1931 (C. M. Rydén i LD). Mortorp Tokebo 1914 (N. Blomgren enligt Sterner 1933 och ms 1). Ryssby 600 m OSO Rydkulla (4G9h 0708), om våren ganska blöt mark, bland högt gräs och starr, riklig 1989 (SD), 120 ex 1997, 80 1998, 110 1999 (J.-O. Pettersson); Ryssbylund 1863 (C. E. Liljenstolpe i Oge), 1865 (C. G. Olson i LD); Skäggenäs Rev vid stranden (Sterner 1933). Voxtorp Igelösa 1893 (T. Freidenfelt i GB och LD); Nanntorp 1893 (T. Petersohn i OHN), 1897 (T. Petersohn i GB och LD). Åby Björnö 1911 (H. G. Bruun i UME); Björnö, Skeppsholmens strand, 1967; Björnö, Östra Storängen, strandäng, 1969; Björnö, Lillängen, nära stranden, 1968 (alla tre H. G. Bruun i UME); 700 m NV Kuleholm, i skog, 1940-talet (Nyström ms); SO om kyrkan, skogsäng, 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Möltorp i närheten av ån, som flyter förbi gården, 1881 (Lönnroth 1882); Möltorp (A. Stensgård enligt Sterner 1933); 300 m SSO Oxhagen, V om vägen (4G8g 3232), gräs- och albevuxet kärr, 5–6 ex 1989 (SD), mer än 60 ex 1997 (S. Råberg); 300 m SSO Oxhagen, Ö om vägen (4G8g 3233), vassrik mad, ganska riklig över ett större område 1989 (SD), ca 25 ex 1997 (S. Råberg); Rafshageuddens badplats (4G8h 2400), vassrik strandäng, fåtalig, 1990 (SD); 400 m VNV Rafshageuddens O-spets (4G8g 2549), strandäng innanför hög vass, 3–4 ex 1983 (SD, belägg i OHN); Stävlö (G. Haglund enligt Sterner 1933); 600 m ONO Stävlö (4G8g 1942), strandäng, fåtalig 1987 (SD); Svartingstorp, Västra äng, 1923 (N. Sylvén i LD); 1100 m OSO till O Vesslö (4G7g 4125), 2 ex 1996 (SD). Mönsterås Mönsterås (Scheutz 1857). Torsås Söderåkra 1838 (M. G. Sjöstrand enligt Hartman 1838), 1865 (P. A. Westling i LD Norrk OHN och S), 1866 (M. Edling i Norrk); Bruatorp 1866 (P. A. Westling i GB LD och S), 1906 (C. G. Kjellin i LD S och UPS); prästgården 1878 (P. A. Westling i S och UPS).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Nybro Hälleberga utan år (G. Lindblom i LD); etikettförväxling eller tillfällig förekomst? Oskarshamn Döderhult ´genom Calmar län uppåt Döderhult, t. a.´ (Westerlund 1852a); uppgiften om Döderhult har kopierats av talrika senare författare, men några konkreta uppgifter finns inte, och växten har sannolikt aldrig setts i socknen. Kristdala Ishult, Gröna Lunden (J. Svensson och G. Svensson ms), ´ett två meter högt exemplar växte sommaren 1949 vid boden på Ishults gård´; uppenbarligen fel. Vetlanda Ramkvilla allmän i Ramkvillabygden (Kjellander 1988); en av många uppenbara missuppfattningar i detta arbete.
Osäkra och oriktiga uppgifter. Nybro Hälleberga utan år (G. Lindblom i LD); etikettförväxling eller tillfällig förekomst? Oskarshamn Döderhult ´genom Calmar län uppåt Döderhult, t. a.´ (Westerlund 1852a); uppgiften om Döderhult har kopierats av talrika senare författare, men några konkreta uppgifter finns inte, och växten har sannolikt aldrig setts i socknen. Kristdala Ishult, Gröna Lunden (J. Svensson och G. Svensson ms), ´ett två meter högt exemplar växte sommaren 1949 vid boden på Ishults gård´; uppenbarligen fel. Vetlanda Ramkvilla allmän i Ramkvillabygden (Kjellander 1988); en av många uppenbara missuppfattningar i detta arbete.
