äkta ängsnycklar
Dactylorhiza incarnata var. incarnata
Mer information om arten

D. incarnata ssp. incarnata
Ängsnycklar växer på måttligt fuktig till våt, mineralnäringsrik och basrik, gärna genomsilad mark. Man finner den framför allt i rika och medelrika kärr och fuktängar, särskilt i sluttningar och vid stränder. Den återfinns även i naturliga betesmarker med måttligt betestryck, helst sådana där djuren släpps ut sent, vid stränder av sänkta sjöar och i stora vägdiken. Då hävden på betesmarkerna upphör brukar arten snabbt minska. – I sydöstra Småland kan den påträffas den på våta, betade strandängar.

Liksom flera andra orkidéer uppträder arten som framgångsrik kolonist på fuktig, avröjd, ej alltför kalkfattig mark. Flera av de sydliga utposterna har denna karaktär.

Bestämningssvårigheter.
Ängsnycklar är genetiskt väl skild från andra arter av släktet (Hedrén 2005). Denna insikt är dock ganska ny, och tidigare har mossnycklar D. sphagnicola och sumpnycklar D. traunsteineri ofta fått ingå i begreppet ängsnycklar. I vissa delar av Småland är dessa arter ganska spridda, och en stor del av de äldre uppgifterna om ängsnycklar gäller därför inte denna art. Beläggen i herbarierna är sparsamma och heller inte sakkunnigt reviderade. Därför kan vi inte ge inte någon bild av ängsnycklarnas tidigare utbredning och frekvens i landskapet. Men uppgifterna från inventeringen ger nog en ganska riktig bild av de nutida förhållandena.

Första fynd

Tidigast noterad 1814 av C. L. Munthe (ms 1814) från Aneby Lommaryd trakten av Degla säteri under namnet Orchis latifolia. Först publicerad från Jönköping Huskvarna Huskvarnaströmmens nedre lopp (K. A. Holmgren 1849); upptäckten gjordes 1846. – Artbestämningarna kan dock inte anses helt säkra, jämför nedan under Variation.

Utbredning

Funnen i 69 rutor. Ganska sällsynt på höglandet och vid kusten i SO, i övrigt sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

Lokaler i söder och öster.
Gnosjö Kävsjö Södra Svänö 300 m SV den södra gården (6D1h 0842), f.d. sjöbotten med rikkärrsinslag, 1987 (GS).
Kalmar Kalmar 600 m V Oxhagshemmet, V om E22 (4G6g 3619), motorvägsdike, enstaka 1984 (ThK SD GW BtL); 100 m V Ängöledens korsning med Ölandsleden (4G6g 4235), vägdike, 10 ex 1992 (CrA). Kläckeberga Horsö 300 m VNV till V stugan på Kalleviksudden (4G7g 4642), våt strandäng, åtskilliga ex 1986 (SD, belägg i OHN); Krafslösa, E22:ans östra vägdike (4G7g 1410), ca 200 ex 1993 (CrA). Voxtorp 650 m SSV Fridhem (4G3e 2033), kärr, 1980-talet (GW). Åby 500 m SO Oxhagen (4G8g 3134), kärrkant, ett 20-tal ex 1985 (SD, belägg i OHN).
Ljungby Berga Gässhultsmyren 675 m V Björkholmen (5D3j 2540), källkärr, ca 10 ex 1982 (IC).
Markaryd Markaryd 700 m ONO Gustavsberg (4D3c 2131), delvis sluttande kärr, 7 ex 1982 (TH), 2000 (C. Gustafsson).
Mönsterås Mönsterås Nateviken (5G1h 3744) 1987 (ÅR); Sörefjärd (5G2h 1344), strandäng, 1987 (ÅR, belägg i LD); Sörhagsudden (5G2i 2400), strandäng, 1987 (ÅR, belägg i LD).
Uppvidinge Herråkra kärr strax N Merhult (B. Gustafsson & Ohlsson 1987).

karta