Rävstarr är i Norden en sydöstlig art; dess västgräns löper genom Småland och Västergötland. Den växer på våt eller fuktig, näringsrik jord, helst lerjord, och påträffas framför allt vid gårdsdammar och vattenhål, i diken och i fuktsvackor på betesmark samt på betade åstränder. Arten är störningsgynnad. Trots att den är grov och robust konkurreras den snabbt ut vid igenväxning.
Första fynd
Noterad i slutet av 1700-talet från fyra lokaler i Aneby (se lokalförteckningen) samt från Vimmerby Vimmerby Byekällan (Ljungh ms). – Först publicerad av Westerlund från Kalmar trakten av Kalmar (Westerlund 1852a), där den sågs redan av den unge Sjöstrand (ms 1831).
Utbredning
Funnen i 88 rutor; tidigare uppgifter från 73 rutor. Ganska sällsynt i östra tredjedelen av Småland (mellan Oskarshamn och Västervik sällsynt), saknas nästan helt i landskapets västra hälft. – Gammal kulturföljeslagare.
Lokaler
Västliga lokaler.
Aneby Lommaryd Degla 1814 (Munthe ms 1814); Fogdeholms tomthage; Nobynäs; Skareda; alla 1700-talets slut (Ljungh ms). Marbäck Älekälla, 1700-talets slut (Ljungh ms).
Emmaboda Långasjö 1897 (K. Elgqvist i GB LD S UME under namnet C. paniculata, i GB ombestämning C. Blom 1927, i LD ombestämning O. R. Holmberg 1920), 1900 (G. R. Elgqvist i S); Råamåla 1911 (G. R. Elgqvist ms 1912). Vissefjärda Bussamåla ca 1950 (Nyström ms); 400 m S Gajemåla skola (4F2i 2614), kärr bakom ladugård, 1989 (ThK); prästgården, ymnig 1911 (G. R. Elgqvist ms 1912).
Hultsfred Virserum Mistersjö (Stenstorp & Nelin 1976); Triabo, sank äng, 1974 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD); Äsen (Stenstorp & Nelin 1976).
Högsby Fagerhult 200 m NO Björkshult glasbruk (5F5i 3532), vattensamling vid gård, 1990 (KP, !ThK); 800 m SO Kalvhagsgölen (5F7i 4242), mindre göl med fastbotten, 1989 (AvG, !ThK); 200 m S Soläng (5F7h 1249), våtmark vid bäck, 1989 (AvG, !ThK); Övraholm (5F6h 4543), näringsberikat kärr, 1985 (PH AvG). Jönköping Jönköping slott (Forsander ms 1820); 1904 (A. J. Snell i OHN).
Nybro Hälleberga Applaryd 1952 (R. Sterner i GB) = 100 m SSV den nordligaste gården (5F1j 2026), göl i betesmark, 1989 (ThK). Madesjö Sigisslaryd 100 m VSV den nordligaste gården V vägen (5F1j 0847), gårdsdamm, 1989 (ThK).
Tingsryd Älmeboda här och där (Elmquist ms 1874).
Torsås Gullabo Stora Glosebo 1949 (R. Sterner enligt Sterner ms 1) = Glosebo 100 m S resp. SSO punkt 99,24 (4F2j 1045, 0945), fuktig betesmark resp. fuktig slåttermark, båda 1989 (ThK); 275 resp. 375 m V Torhult mellangård (4F2j 1715, 1714), gårdsdamm resp. vattenhål i betesmark, båda 1989 (ThK).
Tranås Säby 50 m V Tismetorpet (7F8a 2118), litet kärr i ogödd beteshage, 1982 (KR).
Uppvidinge Åseda 1100 m NV Dalen (5F7g 2339), liten göl i betesmark, 1990 (KP, belägg i OHN); Mösjöhult, talrik (Hård ms 1913); 200 m O Kållehylte (5F7e 2544), våtmark, 1989 (KP); 150 m SV om R i Rosendal, (5F7g 2-4-), kärr i betesmark, 1989 (KP, belägg i OHN); 200 m V Rosendal (5F7g 2541), småkärr i betesmark, 1989 (KP); Rosendal och Smörtunnemåla (5F7g 2-3-), 1990-talet (KP). Älghult Botillabo 1973 (J. Christoffersson 1974a) = Botillabo i öster (5F3i 3329), fuktig slåtteräng, 1988 (JC).
Vetlanda Nye 300 m NNO Ramnås (6F1e 3202), fuktig mark, även i kärr 100 m NO denna lokal, 1991 (TM, belägg i OHN).
Osäkra uppgifter.
Alvesta Skatelöv Grimslövstrakten ca 1935 (J. E. Strandmark ms); uppgiften är försedd med frågetecken och arten nämndes ej i andra sammanställningar av socknens växter av Strandmark. Emmaboda Vissefjärda Torsjö (Friberg & Friberg ms 1993); artuppgifterna i denna sammanställning är otillförlitliga. Jönköping Gränna tämligen allmän (Lundequist ms 1919, Lundequist 1929); troligen oriktigt, eftersom inga andra observationer finns. Nässjö Norra Sandsjö på maderna mellan Prestgården och Hägganäs (A. Pontén enligt Wetter ms 1894); bör nog ifrågasättas då belägg saknas. Tingsryd Väckelsång tämligen allmän, 1920-talet (B. Svensson 1994); uppenbart oriktigt!
