kråkeris (4 socknar i väster och söder); skånkebär (Älmeboda); kvastris (Tjusts skärgård; man sopade ut bakugnarna med bundna små viskor av kråkbär; RK). De båda första namnen hos Vide (1966).

Arten representeras i landet av två underarter, den sydliga ssp. nigrum, sydkråkbär, och den nordliga ssp. hermaphroditum, nordkråkbär. Av stickprov att döma tycks den förra vara allenarådande i större delen av landskapet men blir sällsynt mot öster. Den senare är endast känd från kusten i nordost; att den är traktvis vanlig där blev inte allmänt känt förrän i slutet av 1980-talet (Danielsson 1988).

Till underart obestämda uppgifter från kusten i nordost. Oskarshamn Misterhult Blå Jungfrun (J. Erikson 1904a och talrika senare uppgifter); Boskär och Kråkelund (S. Andersson ms 1965a). Valdemarsvik Tryserum Kvädö - Licknevarpsfjärdens naturreservat 1972–73 (Rafstedt 1973). Västervik Loftahammar Askerum, skog, 1844 (Zantezon ms 1844); Gaddarna utanför Torrö 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Källvik ej långt från Solvik 1949; NO om Lilla Sandered 1951 (båda Stenar ms); Sladö 1911 (H Svensson enligt Stenar ms); Städsholmen 1918 (Witte 1930). Törnsfall Blekhem (7G2h 1-1-) 1986 (A. Ekstrand ms 1986). Västervik Korpaholmarna 1963 (Almquist ms); Marsholmen (C. E. Gustafsson ms 1923); Tallskären 1914 (Almquist ms). Västrum Björkskär; Bockholmarna (båda C. E. Gustafsson ms 1923); Grönö 1949 (Stenar ms); Händelöp (C. E. Gustafsson ms 1923) = Händelöp huvud och på många ställen på östra delen av ön 1951 (Stenar ms); Idö (C. E. Gustafsson ms 1923); Åldersbäck (S. Andersson ms 1965b).