dvärgsäv
Eleocharis parvula
Mer information om arten

Scirpus parvulus

Dvärgsäv växer på grunt vatten i havet, i regel på lera eller annat finsediment på skyddade platser, exempelvis i laguner i strandängarnas vassar, innanför stenskoningar eller material som kastats upp av vågorna. De hårtunna, korta stråna kan bilda små täta fläckar, men arten är mycket oansenlig och blommar dessutom i regel inte. Den sprids och övervintrar karakteristiska, kommaformade groddknoppar från jordstammen. Säkerligen är den mycket förbisedd, både under inventeringen och tidigare.

Genom sin småväxthet och bundenhet till öppna ytor på näringsrikt slam är arten mycket känslig för igenväxning. Den kan förväntas gå tillbaka snabbt om strandbetet upphör.

Första fynd

Tidigast insamlad 1875 av C. A. M. Lindman i Västervik Västrum Skaftet (belägg i S), men misstolkad som nålsäv E. acicularis; ombestämning ThK 1985. – Först publicerad av Birger (1912) som återgav fynd från 1906, dels i Kalmar Kalmar Solbacken norr om staden, riklig (H. Möller, belägg i GB LD S och UPS), dels i Västervik Gamleby Hammar, på flera ställen på lerbotten (C. Pleijel, belägg i GB LD S UME och UPS).

Utbredning

Funnen i 27 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Ganska sällsynt i inre delen av klippskärgården och längs delar av moränkusten. – Ursprunglig.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Kalmar Hagby viken mellan Kolboda och Hagbyudd 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Kolboda (4G3e 1649), sandig havsstrand, 1984 (GW); åmynningen 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Halltorp 800 m S Gloen (4G2e 1207), lagun i strandäng, 1980 (BtL ABC JL), 1990 (ThK); Södra Sandholmen (4G1e 4403), grunt vatten i viken på O-sidan, i lagun i vassen, 1983 (ThK, belägg i LD); Värnanäs 1921 (N. Blomgren i LD), flerstädes vid sund N och S från Värnanäs ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Hossmo mångenstädes 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); strax N om Hossmoåns utlopp 1920 (N. Blomgren i LD). Kalmar Berga udde (Sterner 1933); Bergaviken 1920 (N. Blomgren i LD och S); Skallöarna; Skälbyviken, båda ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Solbacken se primäruppgifter; Stensö (Sterner 1933), på västra och östra stranden (Sterner ms 2), östra stranden ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Svinö ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Tallhagen (Sterner 1933). Kläckeberga Björkenäs innanför Svartö (Sterner 1933); Horsö; Värsnäs, båda 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Ljungby Bottorp m.m. 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); 750 m SV Snedskärs S-spets (4G5f 0006), sedimentstrand, 1980 (ThK TH SK, belägg i ThK:s herbarium). Voxtorp N om Ekenäs 1938 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Igelösa 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Åby Rafshagen mellan Stävlö och Björnö 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Stävlö 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1).
Mönsterås Mönsterås sundet mellan Ödänglahalvön och Dösö (5G5j 0520), havsstrand på 5 cm djupt vatten, 1985 (GW, belägg i OHN); viken V Småskär (5G3i 3904) 1988 (PJW, !ÅR). Ålem Pataholm (5G2h 0030) 1988 (PJW, !ÅR); Ängeskär (5G2i 2910) 1988 (ÅR, belägg i LD).
Oskarshamn Misterhult (S. Andersson ms 1965a); Simpvarp 1940-talet (B. Westberg enligt Danielsson ms); Hunö (6G6j 1646) 1986 (ÅR, belägg i LD).
Torsås Söderåkra 1889 (C. Areskog i S, som inblandning på ett ark med hårnating Ruppia maritima, bestämt av ThK 1985); N om Bergkvara ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); 600 m SSO Ekskogen (4G1d 2141), slambotten, grunt vatten, 1983 (ThK GW); 600 m ONO Grämkulla (3G8d 4402), finsedimentbotten, 1983 (ThK, belägg i S); nedanför Kärrabo 1922, 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); udden 100 m NO Långskärs O-spets (3G9d 4822) 1984 (ThK); Påboda 150 m NO Paradiset (4G0d 4628), lagun vid en brygga, 1988 (ThK); viken vid Revet S om Bergkvara ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1).
Valdemarsvik Tryserum 300 m SO Fågelviks slott (7H8a 4432), grund havsvik, 1979 (StK, !BD); Slätviken 600 m NNV Örbäcken (7H8b 1800), lerstrand, 1989 (StK). Östra Ed 300 m NNV Källvik (7H6a 3610), lerstrand, 1986 (StK).
Västervik Gamleby Hammar se primäruppgifter. Gladhammar Gunnebo 1100 m O skolan (7G0i 0041), lerstrand, 1985 (BD), 1990 (AxL, belägg i OHN); Verkebäcksvikens N-ände (7G0j 0802), lerstrand, ca 1985 (BD). Lofta Ekhult 100 m SSV huvudbyggnaden (7G4i 0109), lerstrand, 1990 (BD); Enskär 1935 (E. Almquist ms 1975). Loftahammar 650 m SO Udda (7H5b 0105) 1989 (BD); 100 m SV Ängelholm (7G4j 3330), lugnvatten inom stenmur, 1989 (BD). Törnsfall 350 m S Lindhem (7G2h 2831), lerstrand, 1989 (BD); 500 m O Stensnäs (7G2i 1520), lerstrand, 1988 (BD). Västervik Kuggviken 1938 (E. Almquist ms 1975); Segersgärde nära bryggan 1935 (E. Almquist ms 1975); 400 m NNV Slottsholmen (7G0j 4947), lerstrand, ca 1985 (BD); 200 m SO Solhem (7G1j 2612), lerstrand, 1980-talet (BD). Västra Ed 800 m SSO Djursnäs gård (7G5i 3729) 1988 (BD). Västrum 400 m S Helgerums slott (6G7j 4122), lerstrand, 1987 (AtT, !ThK); Sjövik S det östra huset (6G8j 3114), dyig strand, 1980 (AtT, belägg i OHN, !ThK); Skaftet se primäruppgifter.

karta