kärrviol
Viola palustris
Kärrviol förekommer på våt eller fuktig, gyttjeblandad, gärna något sur jord. Den förekommer i kärr av olika slag, särskilt skogs- och laggkärr, där den oftast växer i kanterna och på tuvor. Arten anträffas också i löv- och gransumpskog, i våta och fuktiga betesmarker, vid källor och på stränder. Den är kulturgynnad och uppträder gärna i diken och utmed fuktiga vägrenar. På utdikad mark och igenlagda mossodlingar kan den ibland bilda stora bestånd.
Första fynd
Först noterad från Älmhult Stenbrohult: ´Denna sälsamma planta finns wid Stenbrohult uti fähusholan´ (Linné ms 1729 under namnet Viola palustris rotundifolio glabri [kärrviol med runda kala blad]). I tryck nämns arten tidigast i Flora svecica (Linné 1745a under namnet Viola acaulis, foliis reniformibus [stjälklös viol med njurlika blad]), men utan lokaluppgift.
Bygdenamn och bruk
senörta (Hallaryd; bladen lades på muskler som ”knutit sig”; Vide 1966).
Utbredning
Funnen i 1396 rutor; tidigare uppgifter från 342 rutor. Mycket vanlig. – Ursprunglig.