svartklint
Centaurea nigra
Den första publicerade lokaluppgiften är Västervik Västervik Slottsholmen (= ´gamla barlastplatsen´), varifrån växten publicerades under namnet C. Jacea × nigra (= C. ×decipiens) av Pleijel (1916). Bestämningen korrigerades av Mörner (1921), som hade förevisat pressade exemplar för specialisten A. von Hayek. Det finns ett 20-tal belägg, de första från 1901 (C. Pleijel i LD S och UPS, O. Pettersson i LD), det sista från 1920 (C. T. Mörner i UPS); alla som kontrollerats har visat sig tillhöra den rena arten. Arten återsågs inte under 1920-talet (Almquist ms 1975) och är ej heller sedd senare.
Svartklint förekommer spontant i södra och västra Europa (norrut till Norges västkust). Den är inkommen till ett antal lokaler i Sverige, oftast med barlast (som i Västervik Västervik) eller gräsfrö (som i Åtvidaberg Gärdserum), men är i regel tillfällig eller obeständig.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 5 rutor. – Tillfälligt inkommen.
Svartklint förekommer spontant i södra och västra Europa (norrut till Norges västkust). Den är inkommen till ett antal lokaler i Sverige, oftast med barlast (som i Västervik Västervik) eller gräsfrö (som i Åtvidaberg Gärdserum), men är i regel tillfällig eller obeständig.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 5 rutor. – Tillfälligt inkommen.
Första fynd
Först funnen i Åtvidaberg Gärdserum Kvistrum 1878 (A. R. Dahlgren i OHN PerBrahe S och UPS). Baserat på detta fynd uppgavs växten från Småland i 1879 års växtförteckning från Uppsala botaniska bytesförening (Hylander 1971); det är den första publicerade uppgiften om svartklint från Sverige. Hylander (1943) återfann inte arten då han besökte Kvistrum 1941.
Lokaler
Samtliga lokaler. Kalmar Förlösa Melby, banvall, 1921 (G. Haglund enligt Sterner ms 1). Kalmar 1920 (U. Danielsson i OHN, !ThK 2001). Mönsterås Mönsterås hamn 1940 (Å. Domeij i OHN, !ThK 2001). Västervik Västervik 1901–20 se primäruppgifter. Åtvidaberg Gärdserum se primäruppgifter. Älmhult Älmhult Lillsjön, kommunens centralförråd (4D3j 4318), industrimark på grus, 1 ex 1988–90 (JEH, belägg från 1990 i LD, !ThK), försvunnen 1993 sedan området planerats (JEH), förgäves sökt 1999 (JEH G. Gustafsson).
Osäkra uppgifter. Hylte Femsjö Ulvanäs ´växte här mycket på åkerrenarne´ (E. Fries ms 1810c); säkert fel, eftersom arten inte nämndes i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26).
Osäkra uppgifter. Hylte Femsjö Ulvanäs ´växte här mycket på åkerrenarne´ (E. Fries ms 1810c); säkert fel, eftersom arten inte nämndes i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26).