borstsenap
Sisymbrium loeselii
I Kalmar Kalmar samlades arten de första gångerna 1887 (C. Areskog i UPS; på Stenkajen), 1888 (E. Wahlgren i LD), 1889 (A. Andersson i OHN), 1891 (T. Brandt i GB LD och S) och 1893 (J. Wickbom i UPS). Därefter sågs den med högst fyra års luckor från 1905 till 1971 och sedan under inventeringen från 1984 till dags dato. Dess ökning under början av 1900-talet beskrevs av Blomqvist (1922) på följande sätt: ´Sisymbrium Loeselii t. ex., som ännu 1914 endast stod att finna på Barlastholmen, har utbrett sig betydligt. Den påträffas nu på alla ruderatplatser inom staden. Från Fredriksskansområdet har den spritt sig till åkrar vid den s. k. Tallhagen norr om Kalmar.´ Specifika lokaler inom Kalmar som arten rapporterats från är Barlastholmen 1912–51, Fredriksskans 1924–34, Kalmar Västra station 1942, Kattrumpan 1940-talet, Lindö 1942, slottet 1953, Stenkajen 1887, Tallhagen 1922, Tjärhovet 1919–59, Varvsholmen 1967, Ångkvarnen 1969, Ängö 1924–71. Arten kan fortfarande ses på åtskilliga ställen i staden.
Borstsenap är ursprunglig i sydöstra Europa samt västra och mellersta Asien. Till Sverige har den sannolikt förts med barlast och sädestransporter. De äldre fynden har gjorts på bangårdar, i hamnar, på en åkerträda och i en trädgård. Numera uppträder arten främst på skräpmark eller på jordhögar, men den har även anträffats på en banvall och en vägslänt samt som trädgårdsogräs.
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Mycket sällsynt. – Bofast i Kalmar Kalmar, i övrigt tillfällig.
Borstsenap är ursprunglig i sydöstra Europa samt västra och mellersta Asien. Till Sverige har den sannolikt förts med barlast och sädestransporter. De äldre fynden har gjorts på bangårdar, i hamnar, på en åkerträda och i en trädgård. Numera uppträder arten främst på skräpmark eller på jordhögar, men den har även anträffats på en banvall och en vägslänt samt som trädgårdsogräs.
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Mycket sällsynt. – Bofast i Kalmar Kalmar, i övrigt tillfällig.
Första fynd
Först funnen 1885 av Evald Kallstenius i Västervik Västervik (C. Mossberg ms) där den växte vid fängelset enligt ett belägg från 1887 (E. Kallstenius i PerBrahe). Arten togs i Västervik även 1893 (O. Hammarskjöld i LD) men var försvunnen redan i början av 1900-talet (Pleijel 1916). – Först publicerad från Växjö Bergunda Räppe (Nordström 1903) baserat på ett eget fynd från 1888 (belägg i GB).
Lokaler
Samtliga lokaler. Alvesta Blädinge 150 m SO Näshult (5E0e 1702), banvall, 1 ex 1985 (ÅW, belägg i LD, !ThK). Jönköping Huskvarna ca 1890 (P. von Krusenstierna i Klm). Ljungarum Sanna, trädesåker, 1903 (E. L. Ekman i PerBrahe). Kalmar Förlösa Lindsdal 500 m VSV Sjöängen (4G8g 0001), jordhög vid vägkant, 1 ex 1985 (SD, belägg i OHN). Kalmar äldre fynd se ovan; 450 m V reningsverket (4G6g 1506), sopberg, massvis 1984 (ThK GW, belägg i S) = 450 m SO Hagbynäs (4G6g 1607), skräpmark, 1991 (CrA) = Tegelviken (4G6g 1712), skräpmark på f.d. soptipp, rikligt 1998 (B. Nilsson m.fl. 1999) och 2003 (TsB); Nya biblioteket, ingång från P-platsen (4G6g 1938), skräpmark under lövträd, 3–4 ex 1992 (SD); Varvsholmen (4G6h 2401), utfyllnad och skräpmark, sparsam till riklig 1998–2003 (CrA); Ängö, Gripgatan (4G6g 3147), skräpmark, 1985 (BtL GW ThK), 2003 (CrA); Ängöleden (4G6g 2544), vägslänt, 1990 (CrA), 1998 (MtS), 2004 (T. Gunnarsson). Kläckeberga Krafslösa 150 m NNV punkt 5,27 (4G7g 1012), skräpmark på industriområde, enstaka 1984 (SD); 525 m ONO triangelpunkt 12,71 (4G7g 2417), vägkant, 1995 (SD, belägg i OHN). Ljungby Vassmolösa station 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Mortorp Tvärskog 150 m NNV skolan (4G5c 2545), omgrävd mark, 1 stort ex 1985 (ThK, belägg i LD). Mönsterås Ålem stationen (Sterner 1933). Sävsjö Vrigstad Wadells tomt, tillfällig (Wetter ms 1894). Värnamo Bredaryd 1050 m V Målarebo (5D8e 0201), trädgård, 1987 (EB, !LtS). Västervik Västervik se primäruppgifter. Växjö Bergunda se primäruppgifter.