strandfräne
Rorippa sylvestris
Strandfräne växer på öppen, torr till fuktig jord. Arten påträffas framför allt som ogräs i trädgårdar och handelsträdgårdar men även på utkast, soptippar och annan störd mark: jordhögar, vägkanter, trottoarkanter, gårdsplaner och skräpmark. Ibland växer den vid dammar, diken och stränder av sjöar och åar, men då på starkt kulturpräglade platser. Arten sprider sig kraftigt med underjordiska utlöpare och kan som ogräs vara svår att utrota, men på lokaler av annan typ blir den ofta tillfällig. Den är självsteril och bildar därför sällan frö (varje bestånd utgörs i regel av en enda individ).
Arten är i Sverige huvudsakligen en sentida inkomling, men förekomster från stränder i Skåne, centrala Östergötland och i Mälardalen avviker i utseende och kan möjligen vara naturliga (Jonsell 1968). Även om två tidiga fynd gjordes i strandmiljö (se primäruppgifter) är det osannolikt att spontana bestånd har funnits i Småland. – Strandfränets spridning som trädgårdsogräs är en sentida företeelse som till största delen beror på import av holländskt växtmaterial. Det första småländska fyndet av arten som trädgårdsogräs gjordes 1935 (Kalmar Kalmar Tullslätten, R. Sterner i GB LD och S, !B. Jonsell 1968).
Funnen i 162 rutor; tidigare uppgifter från 32 rutor. Ganska sällsynt, i nordöstra Småland dock sällsynt. – Sentida bofast inkomling.
Arten är i Sverige huvudsakligen en sentida inkomling, men förekomster från stränder i Skåne, centrala Östergötland och i Mälardalen avviker i utseende och kan möjligen vara naturliga (Jonsell 1968). Även om två tidiga fynd gjordes i strandmiljö (se primäruppgifter) är det osannolikt att spontana bestånd har funnits i Småland. – Strandfränets spridning som trädgårdsogräs är en sentida företeelse som till största delen beror på import av holländskt växtmaterial. Det första småländska fyndet av arten som trädgårdsogräs gjordes 1935 (Kalmar Kalmar Tullslätten, R. Sterner i GB LD och S, !B. Jonsell 1968).
Funnen i 162 rutor; tidigare uppgifter från 32 rutor. Ganska sällsynt, i nordöstra Småland dock sällsynt. – Sentida bofast inkomling.
Första fynd
Först noterad 1820 av C. Hallberg (ms 1820) i Västervik Västervik Karstorp vid en damm. Först publicerad från Kalmar Kalmar (Westerlund 1852b), där den angavs som sparsam. – Det första belägget är från Kalmar Ryssby 1850 (C. A. Westerlund i S, !B. Jonsell); enligt Westerlund (ms 1850) fanns arten där ´ikring ån´.
Lokaler
Tidigare uppgifter. Alvesta Skatelöv (J. A. Z. Brundin & A. S. Trolander enligt Hård 1924) = Torpsån nära åns utlopp 1920 (Mossberg 1984b). Aneby Marbäck Herrestad vid dammen 1954 (F. Hård i GB, !B. Jonsell). Eksjö Eksjö, åkant, 1934 (S. Brogren i LD). Hultsfred Järeda Järnforsen, avfallsplats, 1976 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD). Mörlunda jämte Emån 1824 (J. C. Lundwall ms 1824). Virserum Ålefors (Stenstorp & Nelin 1976). Högsby Högsby Högsby 1940-talet (Nyström ms). Jönköping 1929 (I. Lilja i LD, !B. Jonsell 1968), 1960-talet (Wirdemark & Thulin 1972); Östra kyrkogården, skräpmark, 1924 (B. Hedvall i LD). Ljungarum 500 m S Gräshagskyrkan 1975 (S. Pettersson). Norrahammar (Wirdemark & Thulin 1972). Rogberga Tenhults station, trädgårdsogräs, 1941 (F. Lundberg i GB, !B. Jonsell); Åkerby, torvfabriken, enstaka grupper 1919 (K. Johansson i S, !B. Jonsell). Kalmar Halltorp Värnanäs vid ån (N. Blomgren enligt Hård ms 1924), 1940-talet (Nyström ms). Hossmo flerstädes vid ån (N. Blomgren enligt Hård ms 1924); Stora Binga på dammbryggan och därintill, 1940-talet (Nyström ms). Kalmar sparsamt (Westerlund 1852b, Sjöstrand 1863), 1879 (anonym i PerBrahe), 1924 (H. Lenander i S enligt Jonsell 1968), 1926 (S. Torgård i LD, !B. Jonsell 1968), 1933 (A. Andersson i OHN); Barlastholmen vid järnväg 1969 (H. G. Bruun i UME); Fredriksskans 1926 (A. J. Snell i S, !B. Jonsell 1968), 1927 (anonym i OHN 1927); hamnen 1942 (T. Sundin i LD, !B. Jonsell 1968); järnvägsområdet 1942 (T. Sundin i GB och LD, !B. Jonsell 1968, enligt Sterner ms 1 i en stadsplantering); Skälby kungsgård vid dammen, 1970 (H. G. Bruun i UME under namnet R. islandica, ombestämning S. Ericsson 1987); Strandpromenaden i taggtrådsspärren, 1944 (Nyström ms); trädgårdsanläggningen vid Södra vägen 1936 (R. Sterner enligt Sterner ms 2); Tullslätten, trädgård, 1935 (R. Sterner i GB LD och S, !B. Jonsell 1968). Ljungby Ljungbyholm, trädgård, 1936 (C. M. Rydén i LD, !B. Jonsell 1968). Ryssby 1850 (C. A. Westerlund i S enligt Jonsell 1968, ´ikring ån´ enligt Westerlund ms 1850); 200 m NV kyrkan, grusad P-plats, 1970 (H. G. Bruun i LD och UME); Rockneby, sandig vägkant (Jonsell 1968); Ryssby, slakteriets grusplan, 1968 (H. G. Bruun i UME); Ryssbylund 1864 (G. A. Tiselius i UPS, !B. Jonsell 1976), vid smedjan, 1968 (H. G. Bruun i UME). Markaryd Markaryd 1927 (T. Brandt i LD, !B. Jonsell 1968). Mönsterås Mönsterås Oknebäck 1958 (J.-E. Rudebeck i OHN). Nässjö Nässjö Bråna 1913 (G. Pettersson i OHN). Oskarshamn Misterhult 1879 (J. Cnattingius i Vvik). Oskarshamn 1880 (C. Starbäck i S, !B. Jonsell), 1886 (Strohl i UPS enligt Jonsell 1968), 1895 (anonym i OHN), 1903 (O. Köhler i GB LD S och UPS, !B. Jonsell; järnvägsområdet och skräpmark enligt Sterner 1933), 1907 (G. Linderoth i OHN), 1910 (O. Köhler i Vvik), 1917 (O. Köhler i UPS, !B. Jonsell), 1920 (C. T. Mörner i S); Gröndal 1908 (G. Linderoth i OHN). Sävsjö Vrigstad, bro, 1891 (Lindegrén i S enligt Jonsell 1968). Tingsryd Almundsryd Ålshult station 1912 (Mörner 1914), 1917 (L. M. Neuman i LD, !B. Jonsell 1968). Tranås Säby Tranås, strandkant, 1949 (J. Rydberg i GB). Värnamo Kärda Herrestad 1888 (O. Hagstrand i S, !B. Jonsell; åkrar enligt Hård ms 1924). Västervik Gamleby varv 1908 (Stenar ms 1950). Västervik (Scheutz 1857); på barlast 1846 (Hallendorff ms 1847), 1860 (anonym i Oge); Badhuset 1854 (A. Heinrici i GB, !B. Jonsell), 1861 (K. Vistrand i UPS, !B. Jonsell 1976); barlastkajen 1860 (C. E. Liljenstolpe i Oge); Karstorp i en damm sällsynt, 1820 (Hallberg ms 1820); Kulbacken 1900 (A. A. W. Lund i S); Strömsholmen 1869 (A. A. W. Lund i S, !B. Jonsell 1968); synes utgången (C. E. Gustafsson ms 1923). Västra Ed Troserum allmän, 1835 (A. I. A. Holmgren ms 1835). Växjö Växjö 1919 (C. Pleijel i S, !B. Jonsell 1968), 1924 (B. Svensson i BSvens), 1926 (S. Carlsson i OHN; strand), 1928 (B. Svensson i BSvens), 1933 (A. S. Trolander i LD, !B. Jonsell 1968), 1939 (B. Carlsson i LD); på utfyllnad vid sjön 1951 (I. Söderberg i UPS). Älmhult Hallaryd, åker, 1937 (E. Walfridsson i LD under namnet Sinapis arvensis, ombestämning L. Fröberg 1984).
