krypven
Agrostis stolonifera
Mer information om arten

Krypven växer på fuktig eller våt jord, gärna på finsediment. Den är mera bunden till mineralnäringsrik mark än andra arter av släktet. Vid havet är den en karaktärsart för strandängarna, där den är mattbildande i dess lägre delar, men den påträffas även på grusiga stränder och i klippskrevor. I inlandet finner man arten i källflöden, fuktiga ängar, strandsumpskogar och lövkärr. Den förekommer även på sjöstränder. På kulturmark växer den i beten, diken och dammkanter samt vid gödselstäder. I odlingslandskapet kan den tidigare odlingen som vallväxt (´fioringräs´) ha haft betydelse för förekomsterna (men mycket av det som såddes var nog storven A. gigantea, som länge uppfattades som en storväxt sort av krypven). – Gräset är betesgynnat.

Första fynd

Tidigast noterad i slutet av 1700-talet på sju lokaler i Aneby, Jönköping och Tranås (Ljungh ms). – Först publicerad från Hylte Femsjö (E. Fries 1825–26).

Variation

Krypven är variabel och består troligen av flera typer med olika invandringshistoria (K.-G. Widén 1971). Sydsvenska havsstrandsformer är i regel tätt mattbildande, har ganska låga strån och korta, täta vippor, medan inlandstyper verkar vara mindre starkväxande med glesare vippor. – I skugga bildar krypvenen svagt blommande, av utlöpare dominerade mattor.

Utbredning

Funnen i 1174 rutor; tidigare uppgifter från 180 rutor. Mycket vanlig på havsstränder, i övrigt vanlig i större delen av Småland, dock med lägre frekvens i delar av västra och inre sydöstra Småland. – Ursprunglig.

karta