fältvedel
Oxytropis campestris
Mer information om arten

O. campestris ssp. linnaeana
Denna art är välkänd från Öland, där den är vanlig särskilt på alvarmark. På svenska fastlandet är den däremot en stor raritet och förekommer, så när som på en lokal i norra Västergötland (Kilander 1976), bara i Småland. I vårt landskap växer den på torr sandmark i eller vid sydexponerade åssluttningar. Den är ljuskrävande men kan växa i gles tallskog i åsbranterna. Arten gynnas starkt av markstörningar, t.ex. av småras eller erosion, och den slår till rikligt i vägskärningar, längs småvägar och i grustag i anslutning till sina ursprungliga lokaler. De flesta lokalerna i Småland utgörs av sådana sekundära förekomster. I helt naturlig miljö finns den nu bara på en plats, i Vimmerby Djursdala (för detaljer se lokalförteckning).

Arten bär reliktprägel och särskilt lokalen med fältvedel i naturlig vegetation är mycket skyddsvärd. I västra delen av utbredningsområdet har många lokaler försvunnit under 1900-talet.

Fältvedeln är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län.

Första fynd

J. P. Arrhenius upptäckte fältvedeln i sin födelseby Klövdala i Hultsfred Järeda något av åren kring 1830. Fyndet publicerades av Wahlenberg (1833): ´ad semitam inter Järeda et Klöfdala såg Gub. Calm. J. P. Arenius´ [vid gångstigen mellan Järeda och Klövdala såg i Kalmar län]. Belägg därifrån distribuerades 1837 i tredje volymen av Elias Fries’ exsickatverk Herbarium normale. Senare sågs den vid Klövdala ´sparsamt vid sågqvarnen nära ån´ 1851 (Goldkuhl & Westerlund 1851), och från detta år finns det även ett belägg (osignerat, i Vvik). Så sent som 1972 togs arten i ett grustag vid Klövdala (B. Danielsson i Vvik), men nu tycks den vara försvunnen från sin småländska primärlokal.

Variation

Normalt har arten blekt gula blommor, men på ett par platser (Hultsfred Virserum 650 m SO Slagdala och Vimmerby Djursdala) har vissa exemplar blommor med en tydlig rödviolett ton, särskilt på kölen.

Utbredning

Funnen i 15 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. Ganska sällsynt i ett begränsat område kring övre Emådalen från Vetlanda Alseda till Hultsfred Målilla, i övrigt mycket sällsynt. Ursprunglig.

Lokaler

Eksjö Eksjö nära Eksjö 1883 (J. G. Gunnarsson i S). Höreda ´på vägen till Sjöarps pensionat´ 1920 (I. Stenberg i LD under namnet O. pilosa [luddvedel], ombestämning ThK 1987).
Hultsfred Järeda utan lokal, många belägg från 1835 (J. P. Arrhenius i GB) till 1930-talet (S. Ahlstedt i OHN); mellan Fröreda och Prästnäs (= Kejsarkullen) 1855 (N. J. Scheutz i S) och åtskilliga senare belägg, tusentals ex 1977 (E. Knutsson och S. Stenstorp enligt Nilsson & Gustafsson ms) = 550 m NV Prästnäs alldeles N vägen, gammal husbehovstäkt, massförekomst (även i vägslänt Ö därom) 1978 (L.-Å. Gustafsson i S) = Fröreda skjutbana (6F3h 0123), sandig vägskärning, 1986 (GW SK BjW), rikligt 1994, 50 ex 2004 (Å. Andersson); Håkantorp vid triangelpunkt 102,40 (6F2g 4636) ca 1988 (JOS TmN), 2 ex 1997–2004 (Å. Andersson); Järnforsens samhälle vid hönseriet (6F2h 4-3-) stora mängder, före 1980 (H. Granberg enligt Nilsson & Gustafsson ms); Klövdala se primäruppgifter; SV om Oppsjön (6F2h 3816), grusväg, 1 ex 1986, 110 ex 2003 (allt TmN). Målilla Flaten, väg vid Sjöudden (6F1i 4637), skogsmark, 1986 (DgH); Liljesand (6F2j 2229), vägren, 1990 (TM IC), 1 ex 1996 (A. Ljungberg); 800 m NV Lyckhem (6F2i 0516), skogsbilväg, 12 ex 1993 (GB MW, belägg i GBs herbarium), 2 ex 1999 (Å. Andersson); Årena (J. P. Arrhenius enligt Hartman 1838), odaterat (K. A. Holmgrens herbarium i LD). Tveta Odensås 200 m S triangelpunkt 192,6 (6F0i 1635), singel runt hus, 1991 (TmN), mer än 50 ex 1994, 190 ex 1999 (allt TmN). Vena utan år (C. J. Wikström i S). Virserum 1920 (K. Robert i OHN, L. Robert i OHN); 400 m SO Ekeflod (6F1h 1111), grustag, 1986 (BD MA IH); 400 m O Hanemåla (5F9h 4406), mittsträng på körväg, 1988 (TmN), 5 ex 1994, 75 ex 1995, 32 ex 1997, 5 ex 1999 (allt TmN); Hultarp (6F1h 2428), skräpmark, 1995 (TmN), 12 ex 1996…98 (TmN); Käringryggen omedelbart NNV samhället och längs Virserumsåsen åt NV, spridd längs krönet och i sluttningen, ca 100 ex 1977 (E. Knutsson, S. Stenstorp och G. Nelin enligt Gustafsson & Nilsson ms) = 350 m SV till 300 m OSO vattentornet (6F1h 0512–0415), skräpmark, tomter, 1996 (JOS TmN), ca 50 ex 2004 (T. Lundgren); 300 m S Skurudal (6F1i 1119), skogsväg, ca 15 ex 1998 (TmN); 1 km NV Slagdala (6F1g 3441), gammalt grustag, ca 1985 (HJ RoL), 10 ex 1994 och 1997, 105 ex 1999, 115 ex 2000, 330 ex 2003 (allt TmN); 650 m SO Slagdala (6F1h 2504), grusmark ovan grustäkt, 150–200 ex 1978 (L.-Å. Gustafsson i S), grustag, 1987 (BD, belägg i Vvik), ca 170 ex 1997, 250 ex 2003 (allt TmN); 450 m ONO stationen (6F1h 0217), grusmark inom fabriksområde intill järnvägsspåret, vägkant, 1978 (L.-Å. Gustafsson i S).
Uppvidinge Åseda 500 m SO Sissehult (5F8e 1748), järnvägsbank, 3 ex 1988 (AvG, !ThK), inga 1994 (AvG).
Vetlanda Alseda många belägg utan lokal från 1866 (E. Lindquist i LD och UPS) till 1885 (A. Samuelson i GB S UPS och Vvik); Germunderyd 1835 (F. Thelander enligt Forsander ms 1836); Kibbe 1869 (N. J. Scheutz i UPS); Kleva nickelverk 1866 (E. Lindquist i LD), 1868 (A. Widéen i LD och UME), 1881 (E. Boman i UPS); prästgården i hästhagen före 1889 (Scheutz ms); 1,5 km O Repperda, på grusig, plan mark mellan landsvägen och järnvägen, ett 30-tal ruggar 1978 (L.-Å. Gustafsson i S), 1989 (I. Nordin i GB och UPS) = 500 m SO Reppekäll (6F2e 3722), vägkant, 1994 (TM), 10 ex 1997, 20 ex 2002 (båda MM); 450 m ONO Reppekäll (6F2e 4322), torrängsterrass vid Emån, 1980-talet (SB), 30 ex 1994 (TM), 20 ex 2005 (MM); V om Trappeberg (6F2e 4628), vägkant, 2 ex 1998, 10 ex 2001 (båda MM); Ädelfors före 1866 (N. J. Scheutz enligt Leffler 1866), 1869 (N. J. Scheutz i UPS), 1871 (J. Törnblad i S), 1982 (D. Hedenlo i OHN). Näshult 300 m S Mörkegöl (5F8g 4419), sandig järnvägsbank, 1988 (AvG, !ThK), 2 ex 1994 (TmN), inga 2004 eller 2005 (R. Karlsson). Skirö Millebo 1880 (J. M. Wistrand i UPS); Wallby 600 m SO huvudbyggnaden, på grusväg, 1 ex 1965 (B. Bråkenhielm enligt Nilsson & Gustafsson ms). Stenberga 500 m V Skörtorp (6F0g 4413), vägkant, 1986 (RgE AtT IU TmN, belägg i LD), ej sedd 1994 (TmN), 1998 (TM), 2001, 2004 eller 2005 (R. Karlsson). Ökna Kvillsfors 100–200 m O avtagsvägen till Kvillö, vägskärning, ett 50-tal ex (Gustafsson & Danielsson 1979) = 400 m VNV Kungsbro (6F2g 4629), sandig vägslänt, 6 ex 1999 (TmN), 70 ex 2001, 190 ex 2004 (båda R. Karlsson).
Vimmerby Djursdala, backe, 1933 (O. Davidsson i OHN); 100 m N Snokebogölens NV-spets (7G0b 1005), solöppna gläntor i tallskog på brant sydvänd åssluttning ovan skogsväg intill sjön, ca 300 ex 1978 (L.-Å. Gustafsson i S), 1982 (SD), 1995 (AMH BD), 112 ex 2005 (SM). Rumskulla Gryssebro på en sandkulle före 1920 (Haak 1965), förgäves sökt 1987 (Gustafsson & Danielsson 1979).

Osäkra uppgifter. 
Kalmar Kalmar 1885 (O. Sellgren i OHN); troligen samlad på Öland. Karlslunda Påryd, kärrmark, 1942 (I. Sandblom i LD); orimligt.

karta