nordbräken
Dryopteris expansa
D. assimilis
Nordbräken är vanligast i skogsmark med rinnande eller genomsilande vatten, t.ex. i fuktiga raviner och dalgångar, vid åar och bäckar (gärna vid forsar) eller i alkärr. I sumpskog finner man den även vid mer stillastående vatten. Arten påträffas också i torrare miljöer som rasmark och blockrik skog, ibland t.o.m. i hälltallskog. Exempel på växtplatser i kulturlandskapet är dikade skogskärr, gamla myrodlingar, dikesvallar, åkerholmar och stenrösen.
Första fynd
Först publicerad av Nannfeldt (1966, under namnet D. assimilis), som hade 27 småländska kartprickar. Dock uppfattad som avvikande redan av Medelius, som samlade den 1909 i Nybro Madesjö under namnet D. dilatata f. viridis, minus glandulosa (en grön, mindre glandulös form; belägg i LD S och UPS). – Först insamlad i Hylte Femsjö utan år (E. Fries i LD och S under namnen Polystichum cristatum respektive P. spinulosum, ombestämda av J. A. Nannfeldt 1965).
Utbredning
Funnen i 872 rutor; säkra tidigare uppgifter från 33 rutor. Vanlig i norra och västra Småland, ganska vanlig i sydöstra; dock lokalt kanske något förbisedd. – Ursprunglig.
