Luktvicker är kalkgynnad och finns i Sverige huvudsakligen i Skånes lågland, på Öland och Gotland samt på Östgötaslätten. Arten ansågs spontan i sydöstligaste Småland av Sterner (1922), men mycket tyder på att den bara har haft tillfälliga, sentida förekomster i provinsen. På många av lokalerna verkar förutsättningar för arten saknas; inga återfynd har gjorts, och när biotopen är känd har det rört sig om starkt störda miljöer.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 10 rutor. – Sannolikt tillfälligt inkommen.
Lokaler
Hultsfred Målilla Kristineberg 1973 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD).
Högsby Högsby 1935 (J. B. Frieberg i S); Ruda station 1918 (O. Köhler i LD och S).
Kalmar Kalmar 1920 (U. Danielsson i OHN, !ThK 2006); Berga N Tyska vägen–Trångsundsvägen (4G7g 0112), 10-tals ex på skräpmark 2002 (CrA). Kläckeberga Krafslösa 800 m VSV Nygård (4G7g 1413), grässvål vid uthus, 1 ex 1984 (SD, belägg i OHN, !ThK), 1988 (SD, belägg i OHN, !ThK). Åby 500 m SV kyrkan 1919 (H. Bruun i S och UPS; på en grusbacke enligt Sterner 1933).
Oskarshamn Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S).
Tingsryd Tingsås Tingsryd 1901 (N. Kuylenstierna & K. Kuylenstierna i OHN).
Torsås Gullabo Karsjö, troligen 1910-talet (T. Wolf enligt Sterner ms 1). Torsås gästgivaregård, se primäruppgift; Strömby, troligen 1910-talet (T. Wolf enligt Sterner ms 1).
Vetlanda Bäckseda 1900 (K. Holm i LD, !ThK 1987).
Osäkra uppgifter.
Jönköping Huskvarna 200 m NNV Rumlaborg (7E1b 3634), skräpmark, 1978 (SgJ); belägg saknas. Månsarp Taberg, vägen till toppen, vägkant, 1957 (S. Altgård i GB); skolherbarium, kanske feletikettering? Kalmar Kalmartrakten tämligen allmän (Westerlund 1852b). Uppgiften accepterades av Sjöstrand (1863) men inte av andra samtida botanister. Vimmerby Locknevi Brantingsved vid Östankärr, riklig, 1820 (Wiede ms 1820 under namnet Ervum tenuifolium). Västervik Gamleby Herrstad, äng, 1817 (Wingquist & Tellbom ms 1818), 1827 (Lagerberg ms 1827). Uppgifter saknas i övrigt från norra Småland och södra Östergötland.