Spireorna kan fördelas på tre distinkta grupper. Sektionen Chamaedryon omfattar de tidigblommande spireorna med vita blommor i små kvastar längs de sirligt överhängande grenarnas sidor. Hit hör brudspirea S. ×arguta, kvastspirea S. chamaedryfolia, hybridspirea S. ×cinerea, altaispirea S. crenata, fransspirea S. media, sibirisk spirea S. trilobata och bukettspirea S. ×vanhouttei. Våra andra spireor blommar på högsommaren med vita eller oftare röda blommor i sammansatta ställningar i de mera upprätta grenarnas spetsar. Bland dessa bildar björkspirea S. betulifolia och praktspirea S. japonica en andra grupp, sektionen Calospira, med breda, skärmlika blomställningar. Den tredje gruppen, sektionen Spiraea, har cylindriska eller koniska blomställningar. Dit hör klasespirea S. ×billardii, douglasspirea S. douglasii, bredspirea S. latifolia, storspirea S. ×macrothyrsa, torpspirea S. ×rosalba, blekspirea S. ×rubella och häckspirea S. salicifolia.

De sju spireorna i sektionen Spiraea är i regel väl skilda, men detta klarnade inte förrän under inventeringens gång. I de flesta rutorna har de ändå kunnat separeras, men för 68 rutor, de flesta i nordvästra hälften av Småland, finns bara uppgift om sektionen som kollektiv. En kombinerad karta, som visar förekomsten av minst en av dessa spireor, ges därför. Den visar att gruppen är vanlig (representerad i 1142 av 1432 rutor), men frekvensen är klart lägre i mellersta östra Småland. Sannolikt är klimat och/eller markförhållanden här mindre gynnsamma för gruppen än i landskapet i övrigt. Tilläggas kan att häckspirean och dess släktingar är ovanliga på Öland och Gotland. – Om orsakerna till de stora skillnaderna i spireornas utbredning som förvildade vet vi ingenting; kanske är de mest odlingshistoriska.