Bolboschoenus maritimus, Scirpus maritimus
Havssäv växer på dy och finsediment i grunda havsvikar från strandängarnas nedersta delar ned till någon meters djup, ofta tillsammans med blåsäv S. tabernaemontani. I klippskärgården finns havssäv dessutom i hällkar som nås av inbrytande havsvågor. På finsediment i näringsrikt sötvatten är arten mycket sällsynt (kanske fågelspridd). Ett sådant bestånd (i Jönköping Skärstad Landsjön) har funnits under lång tid, medan de övriga är nyupptäckta. Någon gång kan man hitta växten på soptippar och annan störd mark i havets närhet.
Både havssäv och blåsäv hålls tillbaka starkt av bete; på ohävdade strandängar bildar de snabbt täta bestånd.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 122 rutor; tidigare uppgifter från 60 rutor. Mycket vanlig vid havet. – Ursprunglig.
Lokaler
Inlandslokaler.
Jönköping Skärstad Landsjön (F. Hagström enligt Scheutz 1871), 1906, 1908 (E. L. Ekman i PBrahe resp. S), 1909 (S. Nordenstam i UPS), 1926 (B. Hedvall i LD); Landsjön vid Kaxholmen 1906 (A. Janson i PerBrahe och S), 1933 (J. B. Hedvall i LD), ca 200 spridda ex 1962 (Jyllman ms 1962) = Landsjön vid Hunneryd 1972 (B. Fingalsson i SVätt) = Hunnerydsbadet (7E3c 1-1-), sandbotten ca 3 m från land, ett mindrebestånd 1978 (I. Nordin i GB), bortröjd i slutet av 1970-talet (HT m.fl.).
Jönköping Visingsö 450 m OSO Skutegården (7E8d 1311), fågelgödslat kärr, 1988 (EvG TM, !ThK).
Nybro Bäckebo 500 m NO kyrkan (5G1d 2113), reningsdamm, 1 stor tuva 1985 (GW SK BjW).
Osäkra uppgifter.
Jönköping Gränna Isgårda (7E8f), göl, 1978 (Cairén & Bylund 1978); uppgiften kräver bekräftelse. Växjö Växjö, kärr, 1942 (N Malmer i LD); troligen feletikettering.