Slankstarr är starkt kalkgynnad, men i områden där den finner trivsel kan den växa på nästan vilket markslag som helst. Ofta uppträder den i fuktstråk, översilningskärr och andra rika kärr tillsammans med t.ex. gräsull Eriophorum latifolium, ormrot Bistorta vivipara, slåtterblomma Parnassia palustris och tätört Pinguicula vulgaris. Men den kan även växa ganska torrt, i ängar, gles skog och åsbranter. Någon gång påträffas den även på hårt packade markvägar.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 84 rutor; tidigare uppgifter från 42 rutor. Vanlig mellan Vättern och östgötagränsen och inom ett begränsat område längst i nordost, i övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler utanför nordligaste Småland.
Alvesta Skatelöv 1901 (A. T. Vifell i GB).
Eksjö Eksjö Grönlid (F. H. Arnell enligt Hård ms 1924).
Gislaved Stengårdshult 1,2 km O Tunnabo (6D6g 3847), strandkant vid vägen, 1985 (LtS LP, belägg i LD).
Hultsfred Mörlunda se primäruppgifter.
Kalmar Dörby Ulvsborg 1884 (H. G. Simmons i UPS). Hagby 1700 m S Robacken (4G4e 0747), naturbetesmark, 1989 (GW VW SK). Kalmar (Westerlund 1852b), 1885 (S. Grapengiesser i S); Berga före 1923 (N. Blomgren enligt Hård ms 1924); Bergauddsvägen i Norrliden, 350 m V huset (4G7g 1-4-), gatukant, 1989 (SD, belägg i OHN, !ThK); Stensöviken, strandkärr före 1923 (N. Blomgren enligt Hård ms 1924); refug mellan Ölandsleden och uppfart till Ängöleden (4G6g 4235), vägdike, ca 2 m2 2005 (TsB, belägg i OHN). Kläckeberga 900 m SO Vesslö (4G7g 3720), tuvig kant av skogskärr, ett 20-tal ex 1983 (SD, belägg i OHN, !ThK). Ljungby Bottorp 1890 (C. M. Rydén i LD); Bottorp 2:1 (4G4f) (R. Svensson 1988). Ryssby 300 m NV Gilleholm (4G8i 4005), strandäng, 1985 (CM); Ryssbylund 1865 (C. E. Liljenstolpe i Oge).
Ljungby Ljungby 1907 (T. Sjövall i GB).
Nybro Kristvalla Ingelsryd 600 m NNV Backen (4G8d 1928), gammal beteshage, 1989 (CrA); 500 m V Kristvallabrunns skola (4G8c 4443), fuktstråk i betesäng, 1985 (LtS, !ThK).
Nässjö Nässjö 1895 (J. G. Gunnarsson i S).
Oskarshamn Misterhult Tjustgöl, äng, 1833 (Lindhagen ms 1833).
Uppvidinge Lenhovda ca 1950 (J. G. Karlsson i OHN, !PL).
Vetlanda Fröderyd Västerkvarn (6E0i 3413), ohävdad fuktäng, 1979 (TF, !ThK).
Vimmerby Frödinge Alsta, fuktäng, 1969 (BD, belägg i Vvik) = 200 m SV Alsta (6G9b 2131), våtäng, 1983 (BD, belägg i Vvik). Vimmerby Kejsarkullen (Lund 1863; belägg i Vvik, !ThK 2006).
Osäkra uppgifter.
Gislaved Reftele O om Vimmelstorp. Hultsfred Målilla prästgård 1879 (J. Cnattingius i Vvik); troligen fel, på arket finns även en etikett som anger en lokal i Uppland. Hylte Jälluntofta 500 m S Älmhult. Båda 1916–18 (Smith 1919 under namnet C. glauca); någon annan art torde avses. Markaryd Markaryd Ekhult, mosse, sparsam; SO om Axhult station, skogskärr, fåtalig; Axhult 1 km S bron över Lagan, strandkärr på åns västra sida, sparsam; alla tre 1936 (Andersen ms 1936); säkerligen felbestämningar. Oskarshamn Oskarshamn stränder av skogskärr (Österman ms 1863); tveksamt. Tingsryd Älmeboda Södra Trällebo 150 m NNV punkt 158,26 (4F5d 0928), fuktig beteshage, 1981 (BN ABC MLN); belägg saknas. Värnamo Gällaryd V om Kalvshylte 1919 (Rocén 1920 under namnet C. glauca); någon annan art torde avses. Kärda 1866 (H. Fogelin i Finnved, !ThK); troligen feletiketterad. Rydaholm vid sydändan av Furusjön; 1 km NV Malaberg; från Tvingsbo till Helgaån; S om Tåstemo. Voxtorp kring Årån Ö om järnvägen. Alla fem 1916–18 (Smith 1919 under namnet C. glauca); någon annan art torde avses.
