spirbjörnbär
Rubus grabowskii
Mer information om arten

Rubus thyrsanthus
Spirbjörnbär finns runt södra Skandinaviens kuster och når i Östersjön norrut till södra Uppland. I Småland växer den oftast öppet och torrt kring åkrar och på betesmark, vid stenmurar och rösen, i snår och skogsbryn samt på vägkanter. Naturliga lokaler i inlandet är bergbranter och glest skogklädda sluttningar, gärna i klimatgynnat läge mot någon sjö.

Första fynd

Först insamlad 1836 i Västervik Västervik av J. P. Arrhenius (belägg i LD under namnet R. thyrsiflorus var. canescens, bekräftad som spirbjörnbär av A. Oredsson 1972). Först publicerad av Hartman (1838, under namnet R. candicans).

Utbredning

Funnen i 187 rutor; tidigare uppgifter från 48 rutor. Endast i östra Småland. Ganska vanlig nära kusten, i synnerhet norrut, i inlandet allt sällsyntare västerut. – Ursprunglig.

Lokaler

Västliga lokaler.
Hultsfred Järeda Venshult, vägskälet (6F3h 2914), vägren, 1987 (GW SK BjW VW, !ThK). Vena 600 m NV Blomstermåla (6G5c 2716), ravinslänt, 1982 (IJ, belägg i Emdal, !A. Oredsson); 500 m NV Sönnerhult (6G4b 3536), buskage i betesmark, 1990 (IJ, !A. Oredsson).
Högsby Fågelfors 100 m V Århult (5G8b 2801), tallskog strax N vägen, 1988 (GW AN, belägg i LD, !ThK). Högsby Keanäs 1948 (R. Sterner i GB, !A. Pedersen); Tortebo (Sterner 1954). Långemåla trevägskorset vid torpet Korstallen 12,2 km SSV till SV kyrkan, 1960 (A. Oredsson & A. Strid i LD).
Kalmar Arby Ålebo 200 m SSV punkt 33,69 (4G3c 2725), stenhög i hagmark, 1990 (PH, belägg i LD, !A. Pedersen); Ålebo 650 m ONO till O den södra gården (4G3c 2634), vägren i skogsbryn, 1990 (ThK). Dörby Tomtebyholm 750 m VNV punkt 20,69 (4G6e 4138), kant av dunge, klen och dåligt utvecklad, delvis starkt skuggad 1985 (ThK, belägg i LD, !A. Oredsson). Halltorp 75 m NNV Björkelund (4G2d 4205), bryn, 1990 (ThK, belägg i LD, !A Oredsson). Karlslunda O om Glubbamossen (4G4a 3-3-) 1990 (PH, belägg i LD, !A. Pedersen); Kättilhult 250 m OSO till O triangelpunkt 47,5 (4G3c 2613), skogsbilväg, 1990 (ThK). Ljungby 900 m SO Håknabo (4G6d 0546), åkerren, 1985–86 (ThK). Mortorp 250 m S Stensholm (4G5c 0441), kant av skogsstig, sydsluttning, 1985 (ThK, belägg i LD, !A. Oredsson); Snärjegöl 350 m SSV O-ändan (4G5b 0327), skogsbilväg, sandigt, 1990 (ThK). Mortorp 50 m V Kaxgärde (4G6b 0347), vägdelning vid åkerväg, 2003 (GB, belägg i S).
Nybro Bäckebo Ekeberg (5G1e 4635), vägkant, 1988–90 (NT LA EtN LP LtS SÅ); Luvehult vid Snärjebäcken 1949 (R. Sterner i GB, !A. Pedersen); Uddevallshyttan 200 m SSV bron över Alsterån, vägkant, 1960 (A. Oredsson & A. Strid i LD). Kristvalla 150 m SO Bränntorp (5G0b 0538), vägren, på lågt stenröse, 1988 (LtS NT). Kråksmåla Andekulla (2 km NO Malmen) 1954 (R. Sterner i GB, !A. Pedersen); Branthult (Sterner 1954). Oskar Pukaberg 1960 (A. Oredsson och A. Strid i LD). S:t Sigfrid Västrakulla vid bron (4G7c 2743), vägkant vid bro, 1989 (ThK).
Torsås Torsås 1350 m ONO Haget (4G1b 4543), skogsväg över hällmark, en buske, 1983 (ThK, belägg i LD); 1000 m ONO till O Kvilla (4G1b 2437), skogsbacke i utkanten av större, nu skogsplanterad åker, ganska rikligt, 1983 (ThK, belägg i S).
Vimmerby Frödinge 800 m ONO Brofall (7G0b 0434), brant skogsklädd kulle mot väst, ca 1983 (AMH BD); 50 m V Ängstugugölen (6G9b 4031), bergkant vid vägen, stort bestånd 1978 (BD, belägg i Vvik), 1983 (AxL, belägg i OHN). Locknevi Petersborg (6G9d 0-4-), skogsbryn invid Yxerns strand, 1985 (AxL, belägg i OHN, !ThK 2004); 875 m O Togöl (7G2c 2344), skogsbilväg, 1982 (SM, !A. Oredsson).
Västervik Hjorted Kiltorp 550 m OSO till O den södra gården (6G8e 0833), sluttning mot sjö i gles skog, 1984 (ThK, belägg i LD).
Åtvidaberg Gärdserum 1200 m OSO Falerums hållplats (7G9e 1449), bergsluttning med ekskog, vägkant, 1981 (EkM).

karta