bindvide × odonvide
Salix aurita × myrtilloides
Mer information om arten

Hybriden mellan bindvide och odonvide bildas lätt. I norra Sverige är den inte ovanlig och den är känd från alla tre lokalerna för odonvide i Småland (och dessutom från Växjö Dädesjö).

Första fynd

Först samlad av A. Axel W. Lund i Vimmerby Södra Vi 1910. Ett belägg, etiketterat ´S. aurita forma (möjligen aurita × myrtilloides)´ finns i S; hybridbestämningen bekräftades av C. Blom 1919 och R. Elven 1997. Ett andra belägg, bestämt till hybriden av Lund utan förbehåll, finns i GB liksom en insamling gjord av A. Stalin 1919. – Först publicerad från Växjö Växjö Spetsamossen av Brundin (1918). Belägg har tagits 1918 (J. A. Z. Brundin och A. S. Trolander i OHN och S, bestämda eller godkända av B. Floderus, C. Blom och R. Elven), 1921 (S. Linnér-Sjövall i GB) och 1928 (J. A. Z. Brundin i S och UPS, godkänd av R. Elven respektive ThK).

Utbredning

Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 3 rutor. – Tillfällig.

Lokaler

Vimmerby Locknevi Manegöl (7G1d 3836), gungflytuva med vide/björkbuskar, 1983 (BD, !R. Elven). Södra Vi se primäruppgifter.
Växjö Dädesjö Drättinge 1918 (J. A. Z. Brundin i UPS under namnet S. myrtilloides × repens, två ark, ombestämda till S. aurita × myrtilloides av S. Grapengiesser 1948 resp. ThK 1999). Växjö se primäruppgifter.

Osäker uppgift.
Wetter (ms 1894) uppgav S. rugulosa f. angustifolia från Sävsjö Vrigstad ´vid Långemosse på Lundbysidan´. S. rugulosa är en beteckning för rubrikens hybrid, men eftersom odonvidet inte är känt från dessa trakter ter sig uppgiften osannolik. Belägg saknas.