franskglim
Silene gallica
Franskglim anses vara ursprunglig i länderna kring Medelhavet och i västra Europa men är spridd med kulturen över hela världen. Arten omfattar tre varieteter. Litteraturuppgifterna från Växjö (se ovan) avser prickglim S. gallica var. quadrivulnera, medan övriga publicerade uppgifter avser äkta franskglim S. gallica var. gallica. Den tredje varieteten, engelskglim S. gallica var. anglica, är inte känd i vilt tillstånd från Småland.
Äkta franskglim är i Norden främst inkommen med spannmål, men ingenting är känt om hur den uppträtt i Småland. Prickglim, som är påfallande genom att de vita eller rosa kronbladen har var sin röd prick, hade man förr i tiden som prydnadsväxt. Från Småland noterades den 1815 som odlad i prästgårdsträdgården i Jönköping Järstorp (Forsander ms 1812–20), och troligen var den förvildad vid Växjö.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 4 rutor. – Tillfällig.
Äkta franskglim är i Norden främst inkommen med spannmål, men ingenting är känt om hur den uppträtt i Småland. Prickglim, som är påfallande genom att de vita eller rosa kronbladen har var sin röd prick, hade man förr i tiden som prydnadsväxt. Från Småland noterades den 1815 som odlad i prästgårdsträdgården i Jönköping Järstorp (Forsander ms 1812–20), och troligen var den förvildad vid Växjö.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 4 rutor. – Tillfällig.
Första fynd
Först publicerad av Scheutz (1857) under namnet S. anglica quinquevulnera från Växjö Växjö; samma form anges därifrån 1847 av T. M. Fries (ms). Kanske har dessa uppgifter koppling till ett belägg från Växjö ´Wermelins trädgård´ 1840 (J. Forsander i UPS). Texten på belägget antyder att det tagits i odling, men de citerade författarna har tydligen uppfattat växten som vild. – En tidigare publicerad uppgift är osäker, se nedan.
Lokaler
Samtliga lokaler. Tingsryd Södra Sandsjö Dångemåla 1902 (Hård 1912). Västervik Västervik 1861 (C. Liljenstolpe i Oge). Växjö Växjö se primäruppgifter. Östra Torsås Askeberga, trädgårdsogräs, 1960 (J. Johannesson i OHN).
Osäkra uppgifter. Westerlund (1852a) skrev: ´I juli 1850 tog jag en Silene gallica jemte vägen vid Knapegården i Ryssby socken [Kalmar Ryssby], men som blott ett ex. träffades, så kan jag ej anföra den som säker, utan blott till närmare eftersökande.´
Osäkra uppgifter. Westerlund (1852a) skrev: ´I juli 1850 tog jag en Silene gallica jemte vägen vid Knapegården i Ryssby socken [Kalmar Ryssby], men som blott ett ex. träffades, så kan jag ej anföra den som säker, utan blott till närmare eftersökande.´