trubbdaggkåpa
Alchemilla plicata
Mer information om arten

I Norden förekommer trubbdaggkåpa huvudsakligen i ett bälte tvärs över Mellansverige och södra Finland. Dess sydgräns går genom Småland (om man bortser från ett par äldre uppgifter från Skåne och Blekinge). Trubbdaggkåpa växer på frisk, gärna något skuggig mark och är starkt bunden till äldre tiders fodermarker – ogödslad ängs- och hagmark. Den tål viss igenväxning, men när den gamla hagmarken övergått till lövskog står den bara kvar i något bryn eller vid grindhålet. Arten förekommer oftast sparsamt och tillsammans med andra daggkåpor. Med lite träning lär man sig dock känna igen de fåtandade, njurlika bladen med sitt insänkta, starkt gulaktiga nervnät.

Trubbdaggkåpan är hos oss en skyddsvärd art. Den indikerar långvarig hävd, och dess lokaler bör skötas på traditionellt sätt med bete eller sen slåtter men utan gödsling eller dikning.

Första fynd

Först insamlad 1896 av P. Söderlund vid Tenhult station i Jönköping Rogberga (belägg i S). Först publicerad av Hård (1912) baserat på ett eget fynd 1911 i Tingsryd Södra Sandsjö Stora Tattamåla, där den ännu 1984 förekom ganska rikligt (4F1b 4330) i fuktig naturbetesmark (ThK).

Utbredning

Funnen i 103 rutor; tidigare uppgifter från 39 rutor. Förbisedd (kanske främst i nordväst), men ganska vanlig inom tre områden: trakterna kring Tingsryd och Emmaboda, kring Åseda och Vetlanda, sydost och öster om Vättern och kring Tranås. I övrigt sällsynt i norr, saknas i söder. – Gammal inkomling.

Lokaler

Utpostlokaler.
Gislaved Gislaved 350 m V Nissabygget (6D2b 3244), kuperad betesmark, 1990 (LtS, belägg i LD, !ThK).
Högsby Högsby Nötebäckshult (5G7b 1230), stenig ängsmark, 1992 (KP, !ThK).
Nässjö Almesåkra nedanför Gödeberg, äng, 1925 (G. Haglund i S). Malmbäck Stora Åkerhult (strax N om gården belägen ca 300 m N om e i namnet Tomtabacken), vid vägen, 1924 (G. Haglund i S och UPS).
Oskarshamn Kristdala Krokshult (6G2d), 1988 (C. Ljungberg i Emdal).
Sävsjö Hylletofta Björnaryd (6E3e 1944), torrbacke i betesmark, 1987 (MgE SK BrL, !ThK). Vrigstad Kvarnagården, NNV huset, östra kanten av den lilla vägen, som leder norrut (6E2e 1217), gårdsplan, 1987 (ThK, belägg i LD; EP, belägg i OHN).
Valdemarsvik Tryserum 300 m NO Rånens badplats (7G9j 0932), betesmark, 1991 (StK, belägg hos finnaren, !ThK); 300 m V Åbäck (7H8a 3306), fuktig betesmark, 1991 (StK, belägg hos finnaren, !ThK). Östra Ed 300 m S kyrkan (7H6a 3910), fuktig betesmark, 1991 (StK); Långrådna 1968 (E. Almquist ms 1975).
Vimmerby Frödinge 200 m SV Mariedal (6G9b 1613), markväg genom lövskog, 1981 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Södra Vi Örsåsa äng (7F2i 1229), ängsmark, 2003 (HT).
Västervik Odensvi Odensviholm 1968 (E. Almquist ms 1975). Ukna Fieberg (7G7g 4-1-) 1983 (FL MgL, belägg i Norrk).
Växjö Tolg 1000 m NO Ringagården (5E5h 4846), betesbacke, ca 1988 (LzA, !ThK).
Åtvidaberg Gärdserum Ämtenäs O gården (8G0e 3937), vägkant, 1980 (EkM). Hannäs 150 m N Karlsborg (8G1f 0427), äng, 1983 (FL MgL, belägg i Norrk).

Ej accepterade uppgifter. 
Alvesta Skatelöv Össa, trädgård, 1919 (J. Strandmark i Strandmk); bestämningen har ej kontrollerats. Jönköping Månsarp hagmark 1 km NV Kåperyd samt vägkant på Taberg (G. Bjurulf 1950); båda beläggen i LD är felbestämda (ThK 1988). Ljungby Agunnaryd Vedåsa (4E7a) 2001 (O. Bengtsson 2002); bekräftelse önskvärd! Angelstad här och där (Lengquist ms 1913); sannolikt oriktigt.

karta