vanlig nässelsnärja
Cuscuta europaea subsp. europaea
Nässelsnärja växer på fuktig till måttligt torr, starkt kväverik humus eller mulljord. De unga plantorna fordrar fuktighet för att gro, och arten påträffas därför oftast i sänkor eller i skydd av skuggande buskar och örter. Nässelsnärjan växer i allmänhet vid gamla gårdar, särskilt kring ladugårdar, uthus och gödselstäder. Den påträffas även vid vattendrag, på vägrenar och avfallsplatser. Den parasiterar på ett stort antal olika växter men ses numera oftast på brännnässla Urtica dioica, ibland på humle Humulus lupulus och gråbo Artemisia vulgaris. Enligt Hård (1924) var på hans tid humle den vanligaste värdväxten på höglandet.
Eftersom djurhållande gårdar med gammaldags gödselhantering numera blivit ovanliga minskar också nässelsnärjan. Minskningen är mest påtaglig i västra Småland.
Funnen i 138 rutor; tidigare uppgifter från 134 rutor. Ganska sällsynt i östra hälften av Småland, numera sällsynt eller mycket sällsynt i den västra (förr ganska sällsynt till sällsynt). – Gammal kulturföljeslagare.
Eftersom djurhållande gårdar med gammaldags gödselhantering numera blivit ovanliga minskar också nässelsnärjan. Minskningen är mest påtaglig i västra Småland.
Funnen i 138 rutor; tidigare uppgifter från 134 rutor. Ganska sällsynt i östra hälften av Småland, numera sällsynt eller mycket sällsynt i den västra (förr ganska sällsynt till sällsynt). – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Artens närvaro i landskapet markerades först genom att Linné (1755) angav det småländska namnet silke för den. Från en bestämd lokal, Alvesta Mistelås, publicerad av Hagelberg (1766) med det svenska namnet hummelbinda.
Bygdenamn och bruk
silke (Linné 1755); snarreva (Scheutz ms).
Lokaler
De västligaste lokalerna. Gislaved Anderstorp Stjärnehult 1897 (U. Olsson i LD). Hylte Södra Unnaryd (Scheutz 1864). Ljungby Södra Ljunga Boarp 1864 (Strandmark & Strandmark ms). Värnamo Bredaryd 1050 m V Målarebo (5D8e 0201), odlad mark, 1980 (EB). Dannäs Gavlö (Scheutz 1864). Kärda Åminne 1874 (C. A. Andersson i UPS). Torskinge Toftnäs (E. Wibeck enligt Hård ms 1924). Värnamo (Hesslén enligt Forsander ms 1820); Alansryd (F. Hård enligt Hård ms 1924); Gisslabo på humle vid en uthusgavel, lokalen senare förstörd (Hård 1920). Älmhult Stenbrohult 1850 (C. A. Gosselman i LD); Holkhult 300 m SV norra gården, vid röse, 1971 (SN, !ThK); Sånnaböke på humle i åkerstensröse 1925 (N. Johnsson i UPS); Taxås 200 m V norra gården (4D5j 4144), ett mindre bestånd 1974 och 1990 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004). Virestad Almås 1909 (N. Johnsson i S), 1925 (N. Johnsson i LD och S). Älmhult Älmhult 1876 (N. Johnsson i UPS).
Osäkra eller oriktiga uppgifter. Vaggeryd Hagshult Packebo, Torpagärdet (Forsander ms 1810a under namnet Cuscuta); uppgiften kan avse linsnärja C. epilinum. Värnamo Fryele 1810 (J. Forsander & S. M. Hesslén enligt Forsander ms 1810a); uppgiften avser sannolikt linsnärja C. epilinum. Fryele Mjöhult (Forsander ms 1816, ms 1820 under namnet C. europaea), Mjöhult Bosgård, sparsamt på linet (Forsander ms 1810a, ms 1812–20 under namnet C. europaea), Näsbyholm (Forsander ms 1816, ms 1820 under namnet C. europaea); dessa uppgifter redovisas av Forsander (ms 1836) under linsnärja C. epilinum. Fryele Sölje på lin (Forsander ms 1810b under namnet C. europaea); avser säkerligen linsnärja C. epilinum.
Osäkra eller oriktiga uppgifter. Vaggeryd Hagshult Packebo, Torpagärdet (Forsander ms 1810a under namnet Cuscuta); uppgiften kan avse linsnärja C. epilinum. Värnamo Fryele 1810 (J. Forsander & S. M. Hesslén enligt Forsander ms 1810a); uppgiften avser sannolikt linsnärja C. epilinum. Fryele Mjöhult (Forsander ms 1816, ms 1820 under namnet C. europaea), Mjöhult Bosgård, sparsamt på linet (Forsander ms 1810a, ms 1812–20 under namnet C. europaea), Näsbyholm (Forsander ms 1816, ms 1820 under namnet C. europaea); dessa uppgifter redovisas av Forsander (ms 1836) under linsnärja C. epilinum. Fryele Sölje på lin (Forsander ms 1810b under namnet C. europaea); avser säkerligen linsnärja C. epilinum.
