vattenskräppa
Rumex hydrolapathum
Mer information om arten
Vattenskräppa växer främst på stränderna av näringsrika åar och sjöar, där den påträffas från strandkanten till några decimeters djup, men den har också påträffats i brackvattensvikar. Den är konkurrenskraftig och bildar gärna höga vassar tillsammans med andra näringskrävande arter. De småländska lokalerna är koncentrerade till fyra vattensystem: Huluån–Huskvarnaån (Nässjö, Jönköping), Svartån (Aneby, Tranås), Hallingebergsån (Västervik) och Storån–Edsån (Åtvidaberg, Västervik). Arten finns dessutom i små åar i Oskarshamn Misterhult.
Funnen i 45 rutor; tidigare uppgifter från 28 rutor. Vanlig i Svartåns vattensystem, i övrigt sällsynt öster och sydost om Vättern samt i norra Kalmar län. – Ursprunglig.
Osäkra uppgifter. Eksjö Ingatorp (Tolf 1891); sannolikt odlad. Hultsfred Målilla Mjösjön och Virserum Ramsebo (Stenstorp & Nelin 1976); troligen oriktigt, eftersom inga tidigare eller senare observationer finns. Jönköping ´Östra Vätterstranden–Skärstadsdalen´ (Cairén & Bylund ms 1978); inga konkreta, tidigare eller aktuella, uppgifter från detta område föreligger. Sävsjö Vrigstad 500 m SO Holkaryd (6E1d 1428), dike, 1990 (BrL, belägg hos finnaren, !SS); belägget utgjordes av ett blad, vars bestämbarhet trots specialistbekräftelsen nog bör ifrågasättas. Kalmar Kalmar Calmartrakten allmän (Westerlund 1852a, b); en felaktighet återgiven från Petersson (ms ca 1850), spökande ännu hos Hultén (1971) och Hylander (1966). Uppvidinge Älghult Höneskruv i bäcken (Sterner 1954); den starkt isolerade lokalen måste i avsaknad av belägg ifrågasättas. Vaggeryd Svenarum Hubbestad (6E2b 3646), åkant, 1987 (JC); osäker i avsaknad av belägg. Vetlanda Skirö Skirö skola (6F2e 1038), vägkant, ca 1985 (SB); med tanke på biotopen sannolikt en felbestämning. Ökna Kvillsfors i Emån (Hjalmar Bjurulf 1947b); knappast sannolikt med tanke på att uppgifter i övrigt saknas från Emån. Västervik Lofta Vinö glo 1976 (BD och S. Andersson enligt S. Andersson 1977); kanske osäker eftersom BD inte tog upp denna lokal bland inventeringsuppgifterna. Växjö Växjö Trummen i N (F. Persson 1969), Trummen 1972–73 (Jensén 1974); sannolikt felbestämning.

Första fynd

Först noterad 1815 av Johan Forsander från Jönköping ´i den så kallade breda hamnen inuti staden´ (Forsander ms 1812–20), och arten finns ännu vid Munksjöns stränder. Först publicerad – bortsett från oriktiga uppgifter från Kalmar Kalmar (se nedan) – av Scheutz (1857) från Smålands östra, norra och mellersta delar, som det visade sig ett något överdrivet påstående.

Lokaler

Samtliga lokaler. Aneby Frinnaryd Svartån 1 km VSV kyrkan (7E4i 2912), näringsrik åstrand, 1983 (HS). Lommaryd Ralången vid Mossudden (7E3i 4907), sjöstrand, riklig, 1987 (GW BjW, !ThK). Marbäck Katrineholm (Scheutz 1871), troligen = Ralången 400 m NV Gåseryd (7E2i 4828), sjöstrand, 1988 (KR). Jönköping Bankeryd Domneåns utlopp 600 m SO Fiskebäcks kapell (7D3j 3046), ´känd sedan länge´ (MsT), 2003 (HT). Gränna Prästekvarn (7E5d 1432), damm, 1981 (BJ). Hakarp Huskvarnaån 400 m NNO Stensholm (7E1c 1810) 1979 (RC A. Jansson); 1996 (Helen Bjurulf 1996b); 600 m SV Smedstorp (7E2b 0044) 1969 (SgJ); 500 m SV Stora Tokarp 1975 (K. von Scheele). Huskvarna många uppgifter och belägg, sannolikt alla från Huskvarnaåns nedersta lopp; tidigast Sanna 1874 (J. E. Zetterstedt i UPS, !SS) = Sanna vid Huskvarnaån, ymnig (Zetterstedt 1881), i sen tid t.ex. Huskvarnaån i Kåvasjön (7E1b 3335) 1989 (EC). Järsnäs Lilla Nätaren, t.ex. 400 m O Björksäter (7E1f 0021) 1989 (LtS), Frövik (7E0f 3233) 1991 (RC) och NV om Olseryd (7E0f 4141) 1989 (RC). Jönköping se primäruppgifter; många senare uppgifter och belägg, mera specifikt från Jordbron 1874 (J. E. Zetterstedt i UPS, !SS 1989), Munksjön (Nordenstam ms 1919), 1935 (A. Hilleström i LD), 2005 (MtS) och Rocksjön; många av fynden kan dock ha gjorts i följande socken. Ljungarum Rocksjön i S (7E1a 1135) 1989 (BJ); Ryhov 1886 (C. O. von Porat i PerBrahe). Norrahammar 400 m ONO Ulvstorp 1977 (S. Pettersson). Rogberga (C. Johansson i LD). Visingsö 450 m OSO Skutegården (7E8d 1311), fågelgödslat kärr, 1988 (EvG TM). Nässjö Barkeryd Huluån vid Hulu (7E0f 1-3-) 1989 (RC); Huluån vid Strömsfors (7E0f 2136), dammkant, 1989 (IB TsK); Ryssbysjön (Lillieroth ms 1960); Ryssbysjön vid Norra Oset 1974–75 (Hjort & Bjelm 1979) = 600 m S Ryssby kvarn (6E9g 4101) 1985 (BE IB); Ryssbysjön vid Södra Oset 1974–75 (Hjort & Bjelm 1979) = Fredriksdalsån 750 m NO Äsperyd (6E9f 2445), nära utloppet i Ryssbysjön, 1980 (IB). Nässjö reningsverket (6E8g 3619), damm, 2003 (MgE); Runnerydsjöns utlopp (Lillieroth ms 1960); Runnerydsjön i SO (6E8g 2434), strandkanten, 1983 (IB TsK), 2002 (HT). Oskarshamn Misterhult Blanka holme i N på sydudden (6G6i 4026), sankmark, 1993 (RK); Ekerum (Ekstrand 1866); Götan vid landsvägsbron (6H4a 2714), åkant, 1984 (ÅR); Götemaren vid Götebo (6G4j 3013), strand, 1985 (ÅR); Lilla Laxemar (Ekstrand 1866); Sörå (6H3a 1315), dammkant, 1995 (ÅR); Sörå pumpstation (6H3a 1005), vattenmagasin, 1985 (ÅR, belägg i LD); Söråfjärdens slut (6H3a 0804) 1995 (RK). Tranås Linderås Svartån (Lönnerholm 1967a). Säby åtskilliga lokaler i Svartån, i Säbysjön och vid Sommen, först noterad från Svartån (Scheutz 1871). Valdemarsvik Tryserum Fågelvik (Scheutz 1862); Gloet (7H8a 2531), å, 1979, 1990 (StK); Kvädö – Licknevarpefjärdens naturreservat 1972–73 (Rafstedt 1973). Vimmerby Södra Vi Krön 450 m SO Ånäset (7F1j 3233), igenvuxen sjö, 1992 (SM); Sund (A. A. W. Lund 1863). Västervik Blackstad Bysjön (H. Johansson enligt Hård 1927). Gladhammar Kilmare, Ängsjön 1889 (A. A. W. Lund i S under namnet R. maximus, ombestämning ThK 1986); 400 m NNO Häggebotorp (6G8h 3133), fuktig skräpmark, 1979 (FG ImJ); Rössle ca 500 m NV gården (6G8i 4009), åstrand, ca 1980 (FG ImJ). Hallingeberg ett 10-tal lokaler i Hallingebergsån, t.ex. i Långrammen vid Rispetorp (7G3f 0609) 1980, 1990 (BD RK). Hjorted Anvedebo bro (6G9f 1646), nordvästra brofästet, 1987 (M, beläg i OHN, !BD, !ThK); Nässjön (6G7e) 1994 (Holm 1994); 200 m NO Åslid (6G8f 3743), bäckkant, ca 1985 (MW). Loftahammar nära kyrkan 1891 (M. M. Floderus i UPS, !SS 1989); ån från Frisksjön nära utloppet i Vivassen, ganska riklig 1949 (Stenar ms). Odensvi (Scheutz 1862); Masjön 1948 (Stenar ms); Odensviholm (E. Liljenstolpe enligt Ekstrand 1866); Strömstad (E. Liljenstolpe enligt Ekstrand 1866), 1908 (C. Pleijel i S), i ån, riklig, 1949 (Stenar ms); Tynnsån 100 m N Havetskvarn (7G4e 2026), åkant, 1984 (BD, belägg i Vvik). Ukna Storsjön vid Storsjö järnvägsstation 1949 (Stenar ms); Storån 200 m SV Elverket (7G8f 0545), dammkant, 1990 (BD); Storån nära utflödet (7G7g 2630), åkant, ca 1983 (FL MgL). Västra Ed Edsån SV om Stora Hälleberg (7G6i 1906) 1988 (IH); Storsjön vid Fiskaretorpet (7G7h 1904), sjöstrand, 1983 (FL MgL); Storsjön 500 m NNO Kullen (7G6g 4747), strandkärr, 1985 (SR); Storsjön vid Näset 1974 (BD i Vvik). Västrum Idö 400 m S fyren (6H9b 3718), brackvattensvik med sötvattenstillflöde, 1991 (RK, !ThK); Slingsövikens N-ände (6G8i 0514), havsstrand, 1983 (FG ImJ). Åtvidaberg Gärdserum 1862 (G. Lindeblad i S och Vvik), 1863 (G. Lindeblad i UPS, !SS 1989); Forsaström NV nära skolan (8G0d 1122), å, 1980 (EkM).
karta