åkerkål
Brassica rapa subsp. campestris
B. rapa ssp. sylvestris
Åkerkål var förr ett besvärligt ogräs både på näringsrika och näringsfattiga åkrar, särskilt i vårsäd. Modéer (1767) talar om ´en myckenhet Åkerkål´ i åkrarna i Kalmar Halltorp och Voxtorp, och Wåhlin (1776) skriver att denna växt finns ´uti wårsäden tämmeligen nog´ i trakten av Jönköping. Ett tredje exempel hämtas från Linné (1770): ´Utom ... äro i åkrarne twänne ogräs, Brassica campestris och Raphanus raphanistrum [åkerrättika], som näppeligen finnes uti de öfre provincier [= längre norrut], och ofta måla åkrarne gula´.
Trots besprutning, tätare grödor och bättre jordbearbetning är åkerkålen fortfarande vanlig i småländska åkrar. Oftast finner man den bara i kanterna, men ibland färgar den fälten gula som på Linnés tid. Mindre framträdande är växten på ladugårdsplaner, vägkanter och skräpmark samt som ogräs i trädgårdsland.
Funnen i 1164 rutor; tidigare uppgifter från 155 rutor. Vanlig i hela Småland utom i norra Tjust och västra Sunnerbo (där den är ganska vanlig) samt i södra Kalmar läns kusttrakter (där den är ganska sällsynt). – Gammal kulturföljeslagare.
Åkerkål var förr ett besvärligt ogräs både på näringsrika och näringsfattiga åkrar, särskilt i vårsäd. Modéer (1767) talar om ´en myckenhet Åkerkål´ i åkrarna i Kalmar Halltorp och Voxtorp, och Wåhlin (1776) skriver att denna växt finns ´uti wårsäden tämmeligen nog´ i trakten av Jönköping. Ett tredje exempel hämtas från Linné (1770): ´Utom ... äro i åkrarne twänne ogräs, Brassica campestris och Raphanus raphanistrum [åkerrättika], som näppeligen finnes uti de öfre provincier [= längre norrut], och ofta måla åkrarne gula´.
Trots besprutning, tätare grödor och bättre jordbearbetning är åkerkålen fortfarande vanlig i småländska åkrar. Oftast finner man den bara i kanterna, men ibland färgar den fälten gula som på Linnés tid. Mindre framträdande är växten på ladugårdsplaner, vägkanter och skräpmark samt som ogräs i trädgårdsland.
Funnen i 1164 rutor; tidigare uppgifter från 155 rutor. Vanlig i hela Småland utom i norra Tjust och västra Sunnerbo (där den är ganska vanlig) samt i södra Kalmar läns kusttrakter (där den är ganska sällsynt). – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Åkerkål angavs förekomma ´ubique inter segetes Smolandiæ [överallt bland säden i Småland]´ (Linné 1745b). Från mera specifik plats omnämndes den av Pehr Adrian Gadd (1763) från Växjö Bergunda Bergkvara: ´Bland ogräsen skada inga wärre än ... Brassica fl. 546´ [nr 546 i första upplagan av Linnés Flora svecica är åkerkål]´.
Bygdenamn och bruk
Växten hette i hela Småland åkerkål, ett namn som angavs som småländskt redan hos Linné (1745a); namnet fick ofta gälla även för åkerrättika Raphanus raphanistrum och åkersenap Sinapis arvensis. Ett annat namn på åkerkål och åkersenap var svinkål (Tofteryd). Uppgifterna från Vide 1966.
