Skogssvingel växer i skuggiga skogar med hög luftfuktighet på näringsrik mulljord, helst i branta, blockiga sluttningar och i regel nära bäckar eller källstråk. Ofta påträffar man arten i djupt nedskurna raviner med gammal granskog som har inslag av hassel och lind. I Ljungby Dörarp växer den däremot, liksom i Skåne, i örtrik bokskog. Arten blev känd sent från Småland, och i det område som hyser de rikaste förekomsterna, skogarna sydost om Ankarsrum i Västervik Hallingeberg, upptäcktes inte arten förrän 1980 (Stefan Kasselstrand). Här räknades vintern 1987–88 ca 7500 tuvor fördelade på 9 lokaler (Wester 1988). Att fynden gjorts sent betyder dock inte att arten är under spridning utan på att lokalerna ligger i avsides belägna, svårtillgängliga områden i oländig terräng.
Skogssvingelns rotsystem är grunt och rötterna håller sig i förnatäcket. Arten blir därför mycket känslig för uttorkning liksom för markstörningar (L. Gustafsson 1987). Det är lätt att förstå att skogsavverkning är mycket negativ för arten. Den är också känslig för bete, som medför att många tuvor sparkas upp och torkar in. Frösättningen är riklig men groning tycks vara sällsynt i naturen och arten får bedömas ha dålig spridningsförmåga (L. Gustafsson 1987).
Skogssvingel växer i ursprunglig skog eller i skog med lång obruten kontinuitet. Lokalerna har reliktnatur och hyser i regel en mycket artrik kärlväxtflora. Avverkningar bör därför inte ske på skogssvingelns lokaler.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 9 rutor; tidigare funnen i 2 av dessa. Sällsynt i norra och mellersta Kalmar län, i övrigt bara Ljungby Dörarp. – Ursprunglig.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Ljungby Dörarp Toftaholm, bokskogen vid Toftaån (5D4i 3644), ädellövskog på hyperit, 1984 (IC), 300 tuvor 1994 (IC), 1996 (KrW).
Mönsterås Fliseryd SO om Grönskogssjön (Sune Andersson ms 1971) = Askö i NV (5G7g 1642), blockig, örtrik blandskog (mest gran), 1979 (JC, belägg i LD och eget herbarium), 1992 (ÅR, belägg i LD, !ThK), ett 10-tal tuvor 1994, 2001 (båda SwJ), 55 ex 2006 (ÅR, belägg i OHN); Askö i N (5G7g 1843), mullrik, blockig blandskog, ett 10-tal tuvor 1994, 2001 (båda SwJ), 200 ex 2006 (ÅR, belägg i OHN).
Oskarshamn Kristdala Äppeltorp (6G4f 2722), spridda tuvor i bäckravin samt uppslag vid vindfälle 2006 (SM, belägg samlat av ÅR i OHN). Misterhult 500 m NO Applemålen (6G3h 0540), blandskog, 2003 (J. Dahlberg, H. Paltto).
Vimmerby Rumskulla Norra Kvills nationalpark se primäruppgifter; Norra Kvill, domänreservat (Aminoff 1959), ganska riklig 1971 (B. Danielsson ms) = 400 m N Norrlid (7F0h 4434), blandskog kring bäck, 1993 (SM, !ThK), ca 30 ex 1994 och 1997, 200 strån 2001, sedd även 2003 (allt SM).
Västervik Hallingeberg 100 m S Berggöl (6G9g 1631), ravin, 1985 (MW, belägg i OHN), ca 2000 tuvor 1987 (Wester 1989), ca 1000 1994 (StK); SV om Kannsjömåla (6G9g 4326), sluttning vid bäck, ca 20 tuvor våren 1988, 5 på hösten samma år (Wester 1989); 400 m NNV Korpmossens N-spets (6G8g 4323), sumpskog, 1980 (StK), 1986 (BD, belägg i Vvik), några hundra tuvor 1994 (StK); 300 m N Lilla Kiltebo (7G2e 2637), biflöde till skogsbäck, 1980, 1992 (båda StK), ett 10-tal tuvor 1994 (StK); Läppeboravinen 500 m OSO Berggöl (6G9g 1536), bland lind och hassel, minst 3000 tuvor 1988 (Wester 1989; belägg samlat av AxL i OHN), ett 1000-tal 1994 (StK); 500 m SV Läppebo (6G9g 0232), lövsluttning, vägkant, ca 200 tuvor 1988 (Wester 1989), ett 100-tal 1994 (StK); 500 m NV Läppebo (6G9g 1032), lövskogsravin med hassel, ca 2000 tuvor 1988 (Wester 1989), ett 1000-tal 1994 (StK), 2002 (RK, belägg i OHN); 1 km NV Läppebo (6G9g 1327), skogsväg, ca 15 tuvor 1988 (Wester 1989); 900 m NNV Läppebo (6G9g 1429), skogsbilvägskant, 1980 (StK), 15 tuvor 1988 (Wester 1989); 1100 m NNV Läppebo (6G9g 1528), bäckravin, 300 tuvor 1988 (Wester 1989); 1200 m NNV Läppebo, vägkant, 1980 (StK), 30 tuvor 1988 (Wester 1989), ca 10 tuvor 1994 (StK). Västrum mellan Hästhagssjön och Mjösjön (6H9a 4209), blockbrant, 1 tuva 2006 (RK, belägg i OHN).
Osäkra uppgifter.
Jönköping Gränna ´Utmed Wettern imellan Grenna och Omberg´ (L. Gyllenhaal enligt Afzelius ms); uppgiften, under namnet Festuca sylvatica, anges med frågetecken. Mönsterås Fliseryd Hästö (5G7g 2-3-) 1979 (B. Lundgren i LD); troligen felskrivning för Askö. Mönsterås Vållö skärgårdsreservat (Ekstam 1976); uppenbart oriktigt.